Kvalitativ undervisning inom estetiska ämnen ökar barns kreativitet, kunskap och förståelse för samhället – och i en tid av migration blir de ämnena ännu viktigare.
För att nå ända fram behövs dock fler utbildade lärare i bild, musik och slöjd. Dagens lärare måste också få kompetensutveckling inom bland annat det digitala området. Slutligen krävs en forskningssatsning. Det menar Maria Löfgren och Anna Lindqvist, båda vid Umeå universitet.
Argumenten för att satsa på bild, musik och slöjd i skolan handlar ofta om att skoltrötta elever behöver ”ett andningshål”, eller att elever med svårigheter för teoretiska ämnen behöver ”en fristad”.
Tidigare i år undrade exempelvis Expressens ledarskribent Ann-Charlotte Marteus: Hur många smörknivar tål Sverige?
Vi anser att det nu är hög tid att på ett tydligt sätt lyfta fram de estetiska ämnenas enastående värde för barn och skola och synliggöra ämnenas betydelse för framtida medborgare och samhälle.
För det första är estetiska ämnen oumbärliga för att uppfylla skolans kunskapsuppdrag. Människor som inte kan framställa eller tolka bilder, förstå eller arbeta med fysiska material och ljud har betydligt sämre förutsättningar för ett gott liv, för en framgångsrik yrkesverksamhet och för att bli fungerande samhällsmedborgare i ett demokratiskt samhälle.
FN:s barnkonvention slår fast att barn och unga har rätt till att utveckla sin musikalitet, sitt språk, sitt kroppsliga och visuella uttryckssätt. Och i en tid av ökad migration fyller de estetiska ämnena en ännu viktigare roll.
Bild, musik och slöjd är delar av ett universellt språk som förstås av alla, oberoende härkomst. Att reducera dessa områden i skolan, som Ann-Charlotte Marteus föreslår, är ingenting annat än ett uttryck för ett kunskaps- och människoförakt som i längden får mycket negativa konsekvenser för såväl individen som för samhället i stort.
För det andra visar olika utredningar att estetiska ämnen, utöver barnens kreativitet, stärker en mängd förmågor som är viktiga för kunskapsbildning och därigenom för ett fortsatt yrkes- och samhällsliv.
Pedagogikprofessorn Anne Bamford har på uppdrag av Unesco kartlagt och undersökt undervisning i estetiska ämnen och kultur världen över (2006). Resultaten, med material från 170 länder, visar att estetiska ämnen stärker elevers kritiska tänkande, språk- och matematikinlärning. Även elevernas självförtroende och samarbetsförmåga gynnas, liksom hela inställningen till skolan och till det egna lärandet.
Framstående skolnationer som Finland, Kanada och Sydkorea, med höga resultat i Pisa-undersökningarna, satsar på estetiska ämnen. Ett annat exempel är USA där stater som främjar estetiska ämnen och utveckling av kreativitet höjer sina skolresultat i jämförelse med de som inte gör det.
Slutsatsen är otvetydig: välutbildade lärare i estetiska ämnen, och hög kvalitet i både undervisning och bedömning, är av största vikt för framtidens skola och samhälle.
För det tredje har de estetiska ämnena stor betydelse för utvecklingen av näringsliv och industri. Sverige har under lång tid förknippats med begrepp som ”designundret”, ”modeundret” och ”musikundret”. Denna utveckling hade inte varit möjligt utan skolan som inkörsport.
Utbildning inom estetiska ämnen är i dag starkt design- och processinriktad. Förutom innovation stärker estetiska ämnen också hållbarhet, exempelvis genom slöjdens inriktning mot resursförbrukning och material.
Helt avgörande för de estetiska ämnenas vikt i skolan är dock att undervisningen håller hög kvalitet. I en stor Unesco-studie hade tyvärr vart fjärde land så dålig undervisning att det i själva verket hade en negativ inverkan på elevernas skolresultat.
Även den nyligen genomförda nationella utvärderingen av bild, musik och slöjd (NÄU 13) visar att det finns viktiga framtida utmaningar: många lärare är obehöriga och har brister i digital kompetens, undervisningsgrupperna är alltför stora och dessutom råder betygsinflation.
I dessa ämnen finns också en klass- och könsproblematik – flickor och elever till högutbildade föräldrar får bättre betyg än pojkar och elever med lågutbildade föräldrar, och fortfarande väljer barn trä- och textilslöjd utifrån könstillhörighet.
Tyvärr utbildas alltför få till lärare inom estetiska ämnen i dag trots att arbetsmarknaden är god. De alarmerande siffrorna syns bland annat i UKÄ:s rapport ”Ämnen i lärarstudenternas examina” (2015:17).
För att öka söktrycket behövs ett återinförande av estetiska ämnen i gymnasieskolan, men också bättre information till studievägledare och ungdomar om bristen på lärare i bild, musik och slöjd.
Vetenskapsrådet har dessutom lyft fram estetiska ämnen som ett nationellt bristområde inom forskning. Därför behövs även forskningssatsningar så att den utbildning som ges i skolor uppfyller skollagens krav om vetenskaplig grund.
För att stärka estetiska ämnen på flera fronter vill vi därför att:
- Estetiska ämnen återinförs i gymnasieskolan för att gynna bredden i utbildningssystemet.
- Informationen om lärarbrist nyanseras för att även omfatta samtliga estetiska ämnen.
- Utbildade lärare erbjuds kompetensutveckling, bland annat inom det digitala området och i bedömning och betygssättning.'
- En nationell forskningssatsning på estetiska ämnen inleds.
Maria Löfgren