Rutavdraget är en populär reform som 616 000 svenskar använde sig av förra året.
Tillsammans köpte de tjänster för 3,1 miljarder kronor och gav 11 000 personer arbete i en sektor som knappt existerade innan. Över 18 000 företag erbjuder ruttjänster – och de var mycket positiva till utvecklingen framöver.
Men sedan hände någonting.
Regeringen aviserade inför budgeten 2016 att taket för avdraget skulle sänkas från 50 000 kronor per person och år till 25 000. Det tog inte lång tid innan företagen reagerade. Tillväxten av antalet företag i branschen minskade från tio till en procent på grund av den osäkerhet regeringens förslag skapat.
När en småföretagare som satsar mycket eget kapital och egen tid i sitt företag får signaler om att framtiden är osäker är det klart att denne drar öronen åt sig. I stället för att lägga kraft på att utveckla sitt företag och växa och skapa fler jobb blir regeringens signal att småföretagen bör ligga lågt och vänta och se var branschen landar.
De som vill se en sänkning av taket brukar framhäva att den egentligen bara drabbar två procent av rutanvändarna. Men en av delarna i samband med migrationsöverenskommelsen var att rut skulle utvidgas till att också omfatta utökat trädgårdsarbete, flyttjänster och IT-tjänster i hemmet.
Det kommer att uppstå problem när fler företag erbjuder fler hushållsnära tjänster till kunder som inte längre kan nyttja alla nya tjänster när taket sänks. Kunderna kommer i stället att tvingas välja mellan vilka tjänster hushållet ska köpa och vilka andra de ska välja bort.
Effekten av utvidgningen kommer på detta sätt inte att bli så stor som den skulle kunna ha blivit. Utvidgningen var också ett led i att skapa en snabbare etablering på arbetsmarknaden för nyanlända.
I en undersökning som Företagarna och företaget Offerta gjorde förra året visade att 46 procent av de anställda inom rutbranschen kom från arbetslöshet och att en majoritet av företagen, 54 procent, hade två eller fler nationaliteter anställda. Rutbranschen är alltså en integrationsmotor där många invandrare och arbetslösa kan ta ett steg ut på arbetsmarknaden.
En sänkning av taket drabbar alltså de som har störst problem med att komma in på arbetsmarknaden. Detta är olyckligt. Vi menar att om regeringen menar allvar med att nyanlända snabbt ska komma in i arbete borde förutsättningarna för att starta nya företag i branschen snarare förbättras än försämras.
Speciellt i det här läget när regeringen själv skärper försörjningskraven för nyanlända måste ruttaket vara kvar på nuvarande nivå för att skapa fler jobb åt dem som står längst från arbetsmarknaden.
Torbjörn Halvardsson
regionchef Företagarna Västerbotten
Rutbranschen är en integrationsmotor där många invandrare och arbetslösa kan ta ett steg ut på arbetsmarknaden.