Vem är det som kan skapa nya jobb i Sverige?
Det säger sig nästan självt när man tittar på statistiken över den svenska företagsamheten.
Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) fanns det 2014 i Sverige 1 069 507 registrerade företag. 791 438 av dessa var enmansföretag utan anställda, 239 948 var mikroföretag, med en–nio anställda, och 32 108 var småföretag med 10–49 anställda. De medelstora företagen, med 50–249 anställda, var 5 020 till antalet och de stora företagen, med fler än 250 anställda, var 993.
Enmansföretag kan behöva utveckla sin verksamhet och anställa sin första medarbetare. Mikroföretag har kommit en bit på vägen och kan behöva expandera och de små företagen vill ofta växa ytterligare.
Här finns en oerhörd potential som måste tas tillvara om Sverige ska kunna stärka sin ställning i världsekonomin och ge jobb åt till exempel alla nyanlända som nu strömmar in i landet. Varför är det då så svårt att förstå var insatserna bör göras för att underlätta tillväxt och utveckling?
Kostnaderna för att anställa är för höga, säger småföretagen, och vågar inte ta de risker det innebär att långsiktigt utveckla sina verksamheter. I stället florerar det mängder av bidragssystem, där staten via Arbetsförmedlingen betalar stora delar av lönekostnaderna, men som inte ger några varaktiga jobb.
Satsa i stället på rejäla kostnadssänkningar för de små företagen och gör det billigare att anställa fler medarbetare. Småföretagarna har föreslagit att den allmänna löneavgiften i arbetsgivaravgifterna ska tas bort för de mindre företagen – vilket innebär en sänkning med cirka tio procentenheter eller en tredjedel.
Krogbranschens främsta företrädare, Visitas vd Eva Östling, är inne på samma linje och vill ha bort vad hon kallar ”det ohämmade flödet av statliga anställningssubventioner till arbetsgivarna.”
Hon vill ha massor med enkla, nya jobb med låga trösklar i stället för gratis praktikplatser i restaurangkök och bland hotellstädarna.
– Det skadar mer än det gör gott, säger hon.
Småföretagarnas riksförbund håller med och menar att en bredare pensel bör användas än statliga anställningssubventioner.
Sänk företagens anställningskostnader generellt och gör det billigare att utveckla verksamheterna.
Leif Svensson