Gutenbergs tryckpress är en av de mest omvälvande uppfinningarna i mänsklighetens historia. När vem som helst kunde sprida böcker, pamfletter och nidbilder bävade Europas makthavare. Tryckpressen var en av de viktigaste faktorerna bakom reformationen, som i sin tur ledde fram till 30-åriga kriget. Upplysningen och de amerikanska och franska revolutionerna är också svåra att tänka sig utan snabb spridning av skrifter.
Trots sammanbrott för viktiga samhällsinstitutioner och miljoner döda skulle nog få önska att tryckpressen inte hade uppfunnits. Däremot har vi försökt tämja pressens makt. Sverige har en stolt tradition med världens äldsta tryckfrihetslagstiftning. Men lagen ger inte en oinskränkt frihet. Vi har ett system med ansvariga utgivare, Pressens Opinionsnämnd, tryckfrihetsbrott med mera.
När radio och tv kom var makthavarna mer på alerten. Det talade ordet och bilder är ännu mer lättillgängligt för massorna än tryckt text. De flesta länder har någon form av public service för att se till att det finns en, ur statens perspektiv, balanserad aktör som sätter tonen för etermedier. I Sverige var alternativ länge förbjudna.
Internet var nästa revolution. Sedan sociala medier och bloggar slog igenom för tio år sedan har de visat sig ha sin egen samhällsomstörtande logik. En del trodde att ökad informationstillgång skulle leda till att lögner och hemligheter avslöjades. Sådant förekommer, men samtidigt kan de som saknar förtroende för etablerade aktörer finna varandra och bygga upp nätverk av lögner som tycks helt omöjliga att påverka med fakta.
Traditionella medier har visat en oförmåga att möta utvecklingen. När konspirationsteoretiker och lögnare var obskyra kunde de ignoreras. När de lyfts fram av likasinnade på nätet måste de skildras, men i stället för att avslöjas som bluffmakare ställs de mot hederliga motståndare som om de vore likvärdiga.
Framgångarna för USA:s blivande president Donald Trump och andra populister är delvis en produkt av detta. Populismen behöver bemötas på många plan genom att tala respektfullt till människor som upplever sig utanför, lyssna ödmjukt till alla röster, sätta in åtgärder för att minska problem kopplade till invandring, handel och annat som oroar många. Men kanske bör vi också fundera på hur vi får ett mer konstruktivt samtalsklimat på nätet.
Staten varken kan eller bör hindra anonyma bloggar, twitterdrev eller konspiratoriska diskussionsgrupper. Men vi kan förmodligen hitta regelverk, gärna frivilliga, liknande dem som pressen har för att hålla en civiliserad nivå. När de flesta tidningar stängde kommentarsfälten för att det var för stor utmaning att moderera dem flyttade man i stället samtalen till helt anarkistiska miljöer. Det var nog ett misstag. Kan vi bygga upp nya arenor där högt i tak inte innebär låg nivå? Kan stora aktörer som Facebook, Twitter, Google med flera ta ett större ansvar? Alla röster måste få höras, men hur de hörs och bemöts är nu en avgörande fråga för demokratin.
Andreas Bergström
Vice vd för den gröna och liberala tankesmedjan Fores samt fristående krönikör hos Liberala Nyhetsbyrån
Alla röster måste få höras, men hur de hörs och bemöts är nu en avgörande fråga för demokratin.