Många människor som söker asyl i Sverige har utsatts för tortyr eller är traumatiserade på grund av krig eller andra våldsamheter. Vi vet att de kan räknas i flera tiotusental.
I mer än 100 länder förekommer regelrätt tortyr och utöver detta är traumatisering på grund av hot, våld och förföljelse inte ovanligt hos människor som tvingas på flykt.
Tortyr är en av de grövsta och mest avskyvärda kränkningar en människa kan utsättas för. Tortyrens själva avsikt är att bryta ner kropp, psyke, personlighet och social förmåga med syfte att tvinga fram bekännelser eller som en form av bestraffning. Tortyr ger ofta livslånga trauman för dem som blivit utsatta, men även för familj och anhöriga och det drabbar samhället i stort.
Många av dem som utsatts för tortyr utvecklar posttraumatisk stress och ibland betyder det att fruktansvärda händelser och erfarenheter i det förflutna återkommer i mardrömmar. Många berättar också om hur man i vaket tillstånd kastas tillbaka in i den förnedring och smärta som man en gång upplevt. Andra berättar om sömnlöshet och huvudvärk dagarna i ända.
Samtidigt vet vi, eller borde veta, att tortyr är förbjudet enligt såväl den humanitära rätten som de mänskliga rättigheterna. Förbudet mot tortyr är absolut och kan inte inskränkas, det gäller under såväl fred som väpnad konflikt. Man får inte under några omständigheter utsätta människor för tortyr.
Röda Korset öppnade sitt första behandlingscenter för krigs- och tortyrskadade för 30 år sedan och vi har sedan dess mött och behandlat tusentals personer som flytt från krig och förföljelse. Varje år behandlar vi tillsammans mer än 1 500 patienter, som genom våra möten får stöd och hjälp att leva vidare. Det handlar om att ge upprättelse, värdighet och hälsa.
Många av dem vi träffar bär på svåra trauman från krig, förföljelse, tortyr eller fruktansvärda flyktupplevelser. De kan ha upplevt åratal av tortyr i fängelse, förlorat nära anhöriga under krig, eller tvingats utstå fruktansvärda upplevelser på vägen till Sverige.
Det vi ser ske på Medelhavet i dag är fullständigt oacceptabelt men det är bara ett exempel av flera på vad en del av våra patienter fått utstå. Andra har exempelvis levt med konstant pågående krig i hemlandet, eller med ständig rädsla för nya arresteringar, fängslande och tortyr. Vi möter också alltfler yngre som söker hjälp.
När nu fler asylsökande kommer till Sverige ser vi ett ökande behov av professionell behandling för att bearbeta traumatiska upplevelser från krig, tortyr och flykt. Hela samhället måste ta ansvar. Det handlar om främst tre saker:
För det första måste behandling finnas tillgänglig över hela landet. Flera landsting saknar såväl resurser som kompetens och organisation för att klara behandlingen av traumatiserade människor. Därför måste Sveriges Kommuner och Landsting fortsätta ta bristerna i den psykiatriska vården för nyanlända och asylsökande på allvar. Tillgång till hjälp och stöd ska inte vara beroende av var man råkar bo.
För det andra måste alla vi som möter nyanlända ha kunskaper för att tidigt fånga upp personer med traumatiska erfarenheter så att de får det stöd de behöver. Det är viktigt inte minst för att underlätta integreringen och etableringen i Sverige. Vi vet av erfarenhet att många psykosociala och andra problem som människor bär på bottnar i posttraumatisk stress, utan att vi alla gånger tänker på det.
För det tredje måste alla som utsatts för tortyr, eller som bär på traumatiska krigsupplevelser, få rätt till vård och behandling utifrån sina behov. Totalt sett finns det för få vårdplatser, tillgången till specialister är för liten och alltför många patienter tvingas vänta i kö för länge innan de får vård.
Rehabilitering av människor som upplevt tortyr är i grund och botten en fråga om att ge upprättelse. Att prioritera detta högt borde vara ett självklart samhällsintresse.
Behandlingscentret i Skellefteå är ett bidrag, men det räcker inte. Samhället måste ta ett samlat ansvar för dessa människor, det är en fråga om humanitet och rättssäkerhet.
Anna Carlstedt
ordförande Svenska Röda Korset
Tortyr är en av de mest avskyvärda kränkningar en människa kan utsättas för.