Hur man än räknar har Sverige hög arbetslöshet bland ungdomar. Ungdomar som är arbetslösa blir ofta arbetslösa som vuxna. Ungdomarna känner sig inte behövda i samhället och samhället ställs inför onödiga och orimliga kostnader. Samtidigt säger många företagare att det är svårt att hitta lämplig personal att anställa. Någonting är i grunden fel.
Det finns ett antal länder i Europa som har mycket lägre arbetslöshet bland ungdomar än vad Sverige har. Det intressanta med dessa länder är att de har väl fungerande lärlingssystem som ungdomarna kan välja redan efter avslutad grundskola. Till skillnad från Sverige är det i dessa länder normalt och vanligt att välja mellan teoretiska och praktiska linjer och det är inte finare att välja det ena eller det andra.
Från vissa håll hävdas att alla ungdomar i Sverige bör ha högskolekompetens för att ha en god chans i arbetslivet, från andra håll att gymnasieskolan ska vara obligatorisk. Detta trots att många redan i dag hoppar av sin utbildning och att många inte klarar av att skaffa sig godkända avgångsbetyg. Många ungdomar upplever att de hamnar i en förtvivlat dålig situation. En förändring av systemet och sättet att tänka måste till. Låt ungdomarna själva välja hur och till vad de vill utbilda sig. Inför ett arbetsplatsförlagt lärlingssystem.
Småföretagarnas Riksförbund har studerat och satt sig in i hur man gör i Danmark och släppte nyligen en rapport om detta. Tidigare har vi tittat på det snarlika system som fungerar väl i Österrike och vi rekommenderar att våra beslutsfattare snarast möjligt inför ett liknade system i Sverige. Det är bevisligen så att det finns ett klart samband mellan rådande lägre ungdomsarbetslöshet i dessa länder och ett väl fungerande lärlingssystem redan i gymnasiet.
I Österrike väljer cirka 40 procent av eleverna att gå en lärlingslinje och merparten av dessa har redan i 20-årsåldern en kvalificerad yrkesutbildning – ofta med fast anställning som följd. Företagare som utbildat lärlingar slipper att leta lämpliga kandidater att anställa. Om 40 procent av våra gymnasieelever var anställda som lärlingar i stället för att räknas som arbetslösa (= söker feriejobb) skulle statistiken över ungdomsarbetslösheten sjunka med många procentenheter. Dessutom skulle antalet arbetslösa i åldern 20–24 år sjunka eftersom väldigt många av dem som gått en lärlingsutbildning får jobb direkt.
Vad som behövs är framför allt tre saker. Först en uppbyggnad av systemet som sådant och där är det fullt möjligt att till stora delar kopiera redan existerande system från andra länder. Hjulet måste inte uppfinnas igen.
Sedan måste en hållbar finansiering ordnas. I Danmark betalar arbetsgivare något som skulle kunna kallas lärlingsskatt – ett par tusen kronor per anställd och år. Dessa pengar förvaltas och används av en fond som bekostar den teoretiska delen av utbildningen (när eleven är i skolan och inte på sin arbetsplats). I övrigt är eleven anställd på sin lärlingsplats och får lön därifrån. Arbetsgivaravgifter bör inte avkrävas på lärlingslönerna eftersom eleverna fortfarande är i utbildning.
Slutligen måste det till en förändrad syn på begreppet lägsta lön. Det främsta incitamentet för ett företag att anställa lärlingar är att de kan anställa okvalificerad arbetskraft till låga kostnader och själva lära upp dem till fullvärdiga medarbetare.
Småföretagarna är övertygade om att ett arbetsplatsförlagt lärlingssystem i Sverige positivt skulle förändra situationen och hjälpa ungdomar in i jobb i betydligt större utsträckning än i dag. Det räcker inte med att förändra skolan lite här och lite där eller att pytsa ut pengar hit och dit.
Låt ungdomarna bestämma om de vill studera vidare eller börja jobba med sådant som de är intresserade av. Med rimliga kostnader och villkor skulle företagen suga upp många arbetslösa ungdomar som nu riskerar att hamna i utanförskap utan framtidstro och med risk för missbruk och kriminalitet. Alla parter skulle vara nöjda och glada. För att inte tala om hur positivt det skulle vara för Sverige och landets ekonomi.
Leif Svenssonförbundsordförande Småföretagarnas riksförbund