FOTO: INGVAR KARMHED/SVD/TT
Med lite god vilja kan storstädernas bostadsmarknad beskrivas som bristfällig och de svenska hushållens skuldsättning som problematisk.
Vill man tala klarspråk är kaos och katastrof lämpligare ordval.
Krångliga byggregler, långa planprocesser och en stel hyressättning har lett till att bostadsbyggandet går i snigelfart och att utbudet inte på långa vägar motsvarar efterfrågan, vilket bara det trissar upp priserna på villor och bostadsrätter. Kombinerat med generösa ränteavdrag och en historiskt låg fastighetsskatt, gör det att Sverige har bland de högsta bostadspriserna i världen i förhållande till inkomsterna.
Lägg till att relativt hög skatt på försäljningsvinster gör att många drar sig för att flytta, så är bilden av Sveriges sämst fungerande marknad komplett.
Bostadsmarknaden i storstadsområdena är en trögrörlig organism, där det byggs för lite och flyttas för sällan. Frågan är vad vi gör åt det.
Från politikerhåll är svaret alltför ofta ingenting, medan forskare och ekonomer presenterar idéer på löpande band. Nyligen föreslog Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi vid Kungliga tekniska högskolan, höjd fastighetsskatt och sänkt skatt på försäljningsvinster (Dagens Industri 10/12 2014), vilket förväntas leda till lägre priser och högre rörlighet.
Det är bra ingångsvärden, för att tala Löfvenska, och de bör kompletteras med en nedtrappning av ränteavdraget, en mjuk övergång till marknadshyror och förenklade plan- och byggregler.
Det är kanske inte de bästa förslagen för en politiker som vill bli populär lagom till valet i mars. Däremot är det de bästa förslagen för en politiker som vill göra skillnad i många människors vardag.
Susanne Nyström
ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån