Den 21 september presenteras budgetpropositionen för 2016. Det är första tillfället för regeringen att på allvar visa vad man vill – både för väljarna här hemma och för hela världen på de globala klimatförhandlingarna i Paris.
En del vet vi, annat går att räkna ut, eller spekulera kring. Så här blir budgeten:
- Det blir skattehöjningar på bensin och diesel, med 48 respektive 53 öre per liter. Eftersom bensinen för mindre än ett år sedan kostade 16 kronor och nu 13 slår inte höjningen särskilt hårt mot landsbygden, men påskyndar knappast heller omställningen till fossilbränsleoberoende. Menar man allvar med det målet bör man ta i mer.
- Räkna med större järnvägssatsningar, inte minst för underhåll. Ingen regering med självbevarelsedrift kan undvika det efter sommarens skräckreportage. Men vore det inte rimligt att satsa än mer på underhåll och låta nya sträckor bero lite längre?
- Vänta er mer pengar till lokalt miljöarbete. Det lokala klimatinvesteringsstödet skalas upp till 600 miljoner kronor, stadsmiljöavtal skalas upp för att till 2018 nå två miljarder kronor, och en särskild satsning för energieffektivisering av miljonprogrammet kommer. Nu bör kommuner och landsting formulera sina bästa ansökningar för att få pengar till bygden.
- Hoppas på bilbesked. Reglerna för förmånsbilar gäller till och med 2016; bara första halvlek för den som väljer bil nu. Regeringen bör förlänga nuvarande regler i väntan på en mer rejäl översyn och differentiera supermiljöbilspremien så att rena elbilar får större stimulans än laddhybriderna. Det blir mer rättvist ur klimatsynpunkt och gör att pengarna räcker för alla som söker.
- Räkna inte med skarpa klimatmål. Näringslivet efterfrågar en tydlig lag att Sverige 2030 ska nå en fossilbränsleoberoende fordonsflotta, och konkreta klimatmål för 2030 och 2050. Regeringen hänvisar till miljömålsberedningens arbete, vilket tyvärr betyder att Sverige knappast har ledartröjan inför Paris.
- Hoppas slippa höjd skatt på förnybara drivmedel. Finansdepartementet föreslår höjd skatt på biodiesel och E85 med 56 öre respektive 1:18 kronor litern. Grunden är att EU hittills inte accepterat vår skattepolitik för förnybara drivmedel som en bärande del av vår klimatpolitik. Här måste regeringen stå på sig så att inte förnybart blir dyrare än fossilt. Det ska löna sig att göra rätt.
- Det blir ingen skatteväxling. De rödgröna höjer skatten på fossila drivmedel, men pengarna går till ökade försvarsanslag och infrastruktursatsningar, inte till att sänka kostnaderna för arbete, som regeringen tvärtom höjt för unga och för äldre. Därmed är grön skatteväxling fortsatt det som alla pratar väl om – men ingen genomför i praktiken.
Summa: Det blir inget klimatledarskap. Budgeten har en del glädjeämnen men är långt ifrån tillräckligt för att ge Sverige en tydlig ledarposition i klimatarbetet.
Synd och trist.
Mattias Goldmann