Rätten till barnomsorg är en av de frågor som i modern svensk historia haft störst betydelse för kvinnors frigörelse och ekonomiska självständighet. Med rätten till barnomsorg följde möjligheten att förvärvsarbeta.
Men rättigheten är ändå i viss mån begränsad. Den gäller framför allt föräldrar med fasta anställningar under vanliga kontorstider, eftersom det också är på dessa tider som flest platser inom barnomsorgen erbjuds.
Skellefteå kommun har varit en föregångare vad gäller OB-förskolor, alltså möjlighet till barnomsorg på så kallade obekväma tider. Det handlar om kvällar, nätter, helger och storhelger – tider då ungefär 40 procent av alla löntagare jobbar, enligt SCB.
I huvudsak är det kvinnor inom vård-, omsorgs- och serviceyrken som har svårast att få ihop sina arbetstider med barnomsorgens öppettider. För ensamstående är möjligheten till barnomsorg, oavsett arbetstider, absolut nödvändig. Även här blir jämställdhetsperspektivet tydligt: det finns nästan fyra gånger så många ensamstående mammor som pappor.
Brist på OB-omsorg slår orimligt hårt mot kvinnor. Särskilt mot kvinnor inom lågavlönade yrkeskategorier, och allra hårdast mot dem som saknar fast anställning och väntar på timvikariat med kort varsel.
Skollagen slår fast att kommunerna ska sträva efter att erbjuda barnomsorg efter behov, men rätten till OB-förskola är inte lagstadgad. Bara hälften av landets kommuner erbjuder den möjligheten; ofta med hänvisning till ekonomin. Det anses helt enkelt för dyrt. Även Skellefteå kommun utreder sin OB-förskola.
Enligt en rapport som revisionsbyrån PWC har tagit fram på uppdrag av Kommunal skulle utökade öppettider inom barnomsorgen resultera i en samhällsvinst på minst 43 miljoner kronor. Barnfamiljerna är de största vinnarna i och med en möjlighet att öka sina inkomster.
På kort sikt ökar kommunernas kostnader i och med högre utgifter än skatteintäkter från de arbetande föräldrarna. Men sett över tid är det en win win-situation: föräldrarna får ökade inkomster medan kommunerna, landstingen och staten får fler förvärvsarbetande – och därmed skattebetalande – invånare.
Tack vare att Skellefteå kommun tidigt var med på tåget och har varit generösa med att bevilja barnomsorg på obekväma tider är Skellefteå bland de fem kommuner i landet som har flest barn i OB-omsorg.
Det betyder att Skellefteå är en av de kommuner där flest föräldrar har möjlighet att kombinera föräldraskap och arbete, smart ur både jämställdhets- och ekonomiperspektiv.
Med en vision om 80 000 invånare 2030 och med en uttalad ambition att vara en jämställd och attraktiv kommun är inte nedskärningar i OB-förskoleverksamhet vägen att gå.
Gabriella Rymark
Skeva
Maria Wikström
Skeva
Alexandra Sundberg
Skeva
Ulrika Höök
Skeva
I huvudsak är det kvinnor inom vård-, omsorgs- och serviceyrken som har svårast att få ihop sina arbetstider med barnomsorgens öppettider.