Regeringen måste gå från ord till handling och röja undan statliga riksintressen som hinder för byggandet av nya bostäder.
Ingenting har hänt sedan en utredning blev klar förra året.
Det råder allvarlig bostadsbrist i Sverige och statens hantering av riksintressen försvårar nybyggnation där många vill bo.
Förra året försenades byggstarten för nästan 15 000 bostäder i 54 tillväxtkommuner eftersom planarbeten låg stilla i väntan på länsstyrelsens bedömning av hur riksintressen ska hanteras.
Det är mer än hälften av antalet bostäder som byggdes i dessa kommuner året innan. Det visar en studie från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Syftet med riksintressen är att värna värdefulla områden för framtiden, till exempel för kulturmiljö, infrastruktur och naturvård.
Men många stora områden skyddas utan tydliga skäl. Dessutom är det vanligt att flera olika riksintressen lagras på varandra.
Hela 55 procent av Sveriges yta täcks i dag av riksintressen. Det är inte rimligt.
I december lade en utredning fram sitt förslag på hur systemet med riksintressen kan förbättras. SKL och även andra aktörer kritiserade förslaget när det presenterades.
Det rättfärdigar dock inte att regeringen, ett halvår senare, fortfarande inte har skickat förslaget på remiss för att sammanställa synpunkter och genomföra förbättringar.
Sveriges Kommuner och Landsting har skickat en skrivelse till regeringen om att utredningen måste remitteras. Det är fullt möjligt att omarbeta utredningens förslag och att göra det bättre.
Så här bör regeringen göra:
Skrota idén om att införa nya nivåer av intressen. Det gör bara systemet mer krångligt och hindret för nya bostäder riskerar att bli ännu större. Lägg i stället fokus på att se till att riksintressena blir färre och täcker en mindre andel av Sveriges yta.
Framöver ska riksintressen bara få finnas i områden med unika nationella värden. När statliga myndigheter pekar ut områden av riksintresse ska det ske enligt tydliga kriterier i lagstiftningen och nya riksintressen ska alltid förankras på en nationell politisk nivå, gärna regeringen.
Myndigheterna måste också snarast börja se över riksintressena kontinuerligt och dra tillbaka dem i områden där det inte finns något unikt att värna.
Först när detta arbete påbörjats får systemet med riksintressen legitimitet – och det kan byggas fler bostäder som invånarna så väl behöver.
Lena Micko
ordförande Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
55 procent av Sveriges yta täcks i dag av riksintressen. Det är inte rimligt.