Tolv av fjorton riksdagskandidater i Västerbotten, som deltagit i en valenkät, anser att det bör ställas krav på att avfall som kan materialåtervinnas ska sorteras ut och inte förbrännas. Nu måste politikerna gå från ord till handling och införa styrmedel som ökar återvinningen. Då minskar vår klimatpåverkan och det skapas nya jobb.
Regeringen har tillsatt ännu en klimatutredning. Det är bra och lovande. Återvinning, där avfall blir till nya råvaror, tillhör en av de mest effektiva åtgärderna för att minska utsläppen av växthusgaser, och måste få en starkare roll i klimatpolitiken. Tidigare analyser har dock nästan enbart fokuserat på vilka energikällor vi använder, andra naturresurser glöms bort.
Ökad återvinning skapar nya jobb. Sedan 2000 har antalet anställda inom återvinningsbranschen i Sverige ökat med cirka 60 procent. Återvinning är en tillväxtbransch, men för att branschen ska kunna expandera behövs ett regelverk som ökar materialåtervinningen och premierar användningen av återvunna råvaror. I EU:s nya förslag om omställning till en mer så kallad cirkulär ekonomi höjs målen kraftigt för återanvändning och materialåtervinning. Det kommer skapa mer än en halv miljon nya jobb.
I Sverige materialåtervinns 33 procent av hushållsavfallet till nya råvaror, medan 50 procent förbränns i fjärrvärmeanläggningar. Det finns en stor överkapacitet i förbränningsanläggningar, vilket ofta gör det mer lönsamt att förbränna än att återvinna avfallet till nya råvaror. Sverige är ett av de länder inom EU som förbränner allra mest hushållsavfall.
Mot denna bakgrund är det mycket positivt att 87 procent av alla riksdagskandidater i Sverige som deltog i Återvinningsindustriernas valenkät anser att det bör ställas krav på att avfall som kan materialåtervinnas ska sorteras ut och inte förbrännas. Samma fråga ställdes också till allmänheten i en Sifo-undersökning, 80 procent svarade ja. Samtidigt visar en ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet att Sverige, med rätt styrmedel, kan bli väsentligt bättre på återvinning. Andra länder ligger före.
Vi lever i en värld med en ständigt ökande befolkning. Om jordens resurser ska räcka till måste produkterna ha längre livslängd och betydligt mer av det vi konsumerar återanvändas och återvinnas till nya råvaror och produkter.
Både hushåll och företag i Västerbotten kan bidra, men det avgörande är att riksdagen snarast fattar beslut som ökar återvinningen. Här kan Västerbottens kommande riksdagsledamöter spela en stor roll. Ta chansen att tänka nytt i klimatpolitiken – tänk återvinning och nya jobb.
Britt Sahleström