NORRAN 29/10 2014
I sin replik på min debattartikel ”Ett dråpslag mot svenskt jordbruk” (Norran 22/10 2014) lyfter Stina Bergström (MP) fram att en gödselskatt skulle leda till mindre näringsläckage och minska tillförseln av tungmetaller till jorden. Dessutom påstår hon att det skulle vara en viktig åtgärd för att ställa om fler jordbruk till ekologisk odling.
När det gäller näringsläckage finns det många studier som visar att det snarare är geografi, jordart och/eller djurintensitet som avgör läckaget än om odlingen bedrivs ekologisk eller inte. Jordbrukets läckage av växtnäringsämnen har minskat på senare år genom minskad spannmålsodling och ett målmedvetet miljöarbete.
För att minska övergödningen behöver vi satsa mer på stöd till skyddszoner, fånggrödor, minskad jordbearbetning och ökad vallodling. Andra åtgärder kan vara att gödsla effektivare och förbättra markstrukturen med exempelvis bra dränering och strukturkalkning.
Vi tror inte att en ny gödselskatt kommer att påverka särskilt många bönder att bli ekologiska. Bäst effekt nås i stället genom stabila ekonomiska villkor, en fungerande marknad och en kvalificerad rådgivning. Regeringens förslag verkar snarare vara ännu en ursäkt för att stärka statens skrala ekonomi på böndernas bekostnad.
Regeringen har i sin budget lyft fram ett förslag kring en ny livsmedelsstrategi. Utredningar och strategier i all ära, men vad det svenska jordbruket behöver är framtidstro och optimism för att kunna utvecklas. Knappast något som den nya regeringen bidrar med genom skattehöjningar som slår hårt mot svensk livsmedelsproduktion.
Dessa budgetförslag verkar ha som syfte att tillfredsställa landsbygdsfientliga miljöambitioner hos det ena av regeringspartierna med sin miljöextremistiska agenda. Så här ser skatteförslaget ut i korthet: Högre skatt på uppvärmningsbränslen inom växthus- och jordbruksnäringen (100 miljoner kronor), högre skatt på diesel till arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruksnäringen (380 miljoner kronor) och skatt på handelsgödsel från 2016 (cirka 300 miljoner kronor).
Med skattehöjningar på cirka 680 miljoner kronor undrar vi vilken sorts landsbygd vill Miljöpartiet se: ett nedmonterat jordbruk med en nedlagd och utflyttad produktion eller en levande, livskraftigt svensk landsbygd?
Anders Forsberg(SD)
riksdagsledamot för Malmö kommun och jordbrukspolitisk talesperson