I min debattartikel ”Kräv inte kollektivavtal i upphandlingar”, publicerad på norran.se (28/9 2014), skrev jag att man på en del håll vill börja ställa krav på att företag ska vara anslutna till kollektivavtal för att komma ifråga i offentliga upphandlingar.
Det är i dag inte tillåtet att kräva anslutning till kollektivavtal. Allt tyder på att det inte heller kommer att tillåtas med de nya upphandlingsregler som ska vara på plats i april 2016.
Katarina Köhler och Björn Wiechel, socialdemokratiska riksdagsledamöter för Västerbottens län, har skrivit en replik på min debattartikel som i korthet innehåller följande: ”Företagarnas Torbjörn Halvardsson argumenterar för att vi som politiker inte ska ställa krav på kollektivavtal när vi gör upphandlingar. Dessutom menar han att det står i strid med rätten att göra så. Men det stämmer inte”.
Till Katarina Köhler och Björn Wiechel, och för övrigas kännedom, önskar jag redovisa vad som i dag gäller i fråga om krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling och även valfrihetssystem (LOV):
- Enligt gällande rätt strider det mot EU:s grundläggande principer att i samband med offentlig upphandling begära att ett företag ska vara bunden av eller ska teckna ett kollektivavtal. Detta följer bland annat av en dom från Kammarrätten i Stockholm (mål 1713-1995), som har bekräftats i senare domar. Skälet till att det är förbjudet är att det missgynnar leverantörer som inte har kollektivavtal.
- Krav på kollektivavtal är inte heller tillåtet att ställa inom ramen för lagen om valfrihetssystem (LOV). Detta framgår av förarbetena till denna lag. Förbud mot krav på kollektivavtal i LOV har även meddelats i domstol (länsrättens dom i mål 5538-09, Hälsoval Skåne).
Om det finns villkor i ett kollektivavtal som är relevanta i en upphandling, så kan dessa villkor i stället fångas upp genom att uttryckligen skrivas in i förfrågningsunderlaget. På så sätt öppnar man för alla företag med justa villkor att delta i upphandlingen – oavsett om de har kollektivavtal eller inte.
Torbjörn Halvardsson