Sverige behöver snabbt ta itu med det enorma renoveringsbehov som finns i miljonprogrammets slitna och energislösande hus.
Därför är det oroande att det förslag om ökad energirenovering som Boverket och Energimyndigheten nyligen presenterade endast kommer att få små effekter. Om fler renoveringar ska komma till stånd krävs ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv.
Energianvändningen i kommunägda bostäder och lokaler i Västerbotten har minskat med 8,7 procent under de senaste fem åren, enligt en ny rapport från Sveriges kommuner och landsting, SKL.
Det är bra, men potentialen är mycket större. Många äldre hus är inte bara energislukare, de finns ofta i områden med stora behov av social upprustning.
Inom EU är man medveten om byggnadssektorns roll. Alla medlemsländer ska därför i början av 2017 visa hur de tänker arbeta med energieffektivisering och renovering.
Under 2015 har Boverket och Energimyndigheten haft i uppdrag att ta fram förslag som kan få fart på renoveringarna. I myndigheternas rapport föreslås ökade informationsinsatser och kreditgarantier – men de menar samtidigt att detta endast marginellt kan bidra till att öka renoveringstakten.
Myndigheterna konstaterar att det främsta hindret är att det är svårt att få fastighetsekonomisk lönsamhet i renoveringar i områden där hyrorna inte kan höjas i tillräcklig omfattning. Ofta gäller detta just miljonprogramsområdena där behovet av renovering också är som störst.
Vi menar att det krävs ett bredare samhällsekonomiskt och socialt perspektiv i en kommande renoveringsstrategi. Det finns en rad goda exempel som visar på möjligheterna att skapa samhällsekonomiska och sociala mervärden i samband med renovering. Det handlar om ökad trygghet, nya arbetstillfällen, minskad kriminalitet och minskat utanförskap.
Vad kostar dåligt fungerande bostadsområden samhället?
En strikt fastighetsekonomisk kalkyl, där energibesparingar ska betala hela renoveringskostnaden och inte bara de energieffektiviserade åtgärderna, hindrar inte bara en ökad renoveringstakt, det riskerar också att innebära att andra nödvändiga åtgärder för att minska boendesegregationen inte genomförs.
Boverket och Energimyndigheten ger inga förslag till hur renoveringstakten ska öka, utan konstaterar att man behöver fortsätta se över hur det problemet ska lösas.
Det som krävs är ett samlat grepp som ser till hela paletten av social, ekologisk och ekonomisk nytta för samhället av en genomgripande upprustning och energieffektivisering av slitna bostadsområden.
Conny Pettersson