När klimatmötet i Paris inleddes i måndags sa statsminister Stefan Löfven (S) att målet är ett fossilfritt Sverige med hög tillväxt och Europas lägsta arbetslöshet. Samtidigt lägger hans regering förslag som direkt motverkar denna utveckling. Det håller inte.
På sina håll har Norr- och Västerbotten fler soltimmar än Tyskland, ett land som får nästan sex procent av sin elförsörjning från solen. Dessutom har vi både kyla och snö som gör det än mer gynnsamt att producera solel. Det är dags att vi tar tillvara de unika förutsättningar som norrlandslänen har för att producera solel.
Apple valde nyligen att förlägga sitt nya datacenter i Danmark för att det där kan drivas med 100 procent förnybar energi. Miljömedvetenheten hos företagen blir allt större och allt fler ställer krav på ren energi när de ska göra sina investeringar. Detta är fantastiskt och skulle kunna bli en konkurrensfördel för Sverige.
Sedan 2008 har priset på solpaneler sjunkit med 80 procent och det fortsätter att falla. En solcellsanläggning som kan leverera hälften av en villas behov kostar 100 000 kronor och värdet på elen är cirka 6 000 kronor/år vilket gör att anläggningen betalat sig efter 15 år.
Givet att den håller i minst 30 år är det således en mycket god affär.
Till skillnad från de fossila bränslena som hålls under armarna av stora subventioner, 13 miljarder kronor enligt siffror från OECD, är det inte subventioner solelsmarknaden behöver utan ändamålsenliga och långsiktiga spelregler.
Enligt Energimyndigheten skulle vi i Sverige kunna få 20 procent av vårt elbehov från solen. Att norra Sverige lämpar sig för solelsproduktion är progressiva Pite Energis anläggning ett bra exempel på. I nuläget är den Sveriges mest effektiva och tidvis levererar anläggningen högre effekt än vad som anges som solcellernas maxeffekt.
Om vi skulle använda 25 procent av de tak som är gynnsamma för att producera solel så skulle vi få tio procent av vårt elbehov från solen. Då behövs ingenjörer som kan göra verklighet av detta och då skulle solbranschen kunna växa med 3 500 nya ingenjörsjobb. Det är fler än vad branschsegmentet kol, olja och gas tillsammans sysselsätter i Sverige.
Men samtidigt väljer regeringen att i sin budgetproposition lägga förslag om en ny skatt på solel som skuggar hela solelsmarknaden.
Det är inte rimligt att solel som produceras för eget bruk energibeskattas. Det är lika illa som att behöva betala moms på bröd man bakar själv, vilket ingen vettig människa skulle föreslå. Men detta föreslår regeringen med sitt förslag med en övre gräns för hur mycket el man får producera skattefritt för eget bruk.
Ännu märkligare är regeln att gränsen på 255 kWh ska gälla per juridisk person. Det kommer att stoppa solel på stora fastigheter som skolor och sjukhus där ägaren ofta är en och samma juridiska person.
Ett landsting kan baka sitt eget bröd utan skatt, men för att producera sin egen el skulle fastighetsbeståndet behöva delas upp i olika juridiska personer. Detta har också påpekats av stora remissinstanserna som Energimyndigheten, KTH och Statens fastighetsverk. Förslaget borde falla på sin egen orimlighet,
Det behövs också en minskning av regelkrånglet för privatpersoner. När en privatperson producerar el till nätet får man tillbaka pengar som en reduktion på inkomstskatten ett år senare. Skattereduktionen borde, i likhet med rot och rut, betalas ut en månad senare på elräkningen och i stället hanteras som en reduktion av energiskatten av det företag som kunden väljer att köpa resten av sin el ifrån.
Det som statsministern har sagt förpliktigar. Mer solel ger minskade koldioxidutsläpp och 3 500 jobb. Det är dags för regeringen att leva som den lär.
Monica Normark