Naturskyddsföreningen menar att en klimatavgift på kött bör sättas till 20–25 kronor per kilo och beräknar att statens årliga intäkter blir 9–12 miljarder kronor.
Det är ett rimligt förslag som regeringen bör ta till sig.
Den rödgröna regeringen arbetar just nu med att ta fram en livsmedelsstrategi som syftar till ökad tillväxt inom den svenska livsmedelsproduktionen. Någon ambition att minska kött- och mejerikonsumtionen går dock inte att skönja. Sällan har väl politiken och verkligheten befunnit sig på ett större avstånd från varandra.
Som ett svar på Naturvårdsverkets förslag på köttskatt meddelade Naturskyddsföreningen på DN Debatt (2/3 2015) att de ställer sig bakom en generell klimatavgift på all köttkonsumtion.
Den nya rapporten från Naturvårdsverket, ”Hållbara konsumtionsmönster”, föreslår en skatt på kött och flygresor. Bakgrunden är att konsumtionens klimat- och miljöpåverkan är svår att komma åt på annat sätt.
Enligt Naturvårdsverket har summan av Sveriges växthusgasutsläpp, inrikes plus utrikes, ökat med 17 procent de senaste 20 åren. Den kraftiga utsläppsökningen beror på ökad konsumtion.
I dag är växthusgasutsläppen som orsakas av varje svensks matkonsumtion omkring 1,8 ton per år. Om kött, mejeri och fisk helt ersätts med vegetabilisk föda skulle utsläppen nå ner till 0,3 ton.
FN har satt upp ett mål om att uppvärmningen fram till 2050 måste begränsas till två grader. Om utsläppsutrymmet för 2050 fördelas lika på en beräknad global befolkning på 9,6 miljarder människor så motsvarar det ett klimatmål på mindre än två ton växthusgaser per person och år. Det är 80 procent lägre än dagens utsläpp.
Nu står Sveriges ledande miljöforskare på Naturvårdsverket och Sveriges största miljöorganisation, Naturskyddsföreningen, bakom kravet på att införa ekonomiska styrmedel med avseende på animaliska produkter.
Regeringen bör lyssna på detta miljöexpertråd och införa en köttskatt på 25 kronor per kilo redan i vårbudgeten och sedan gradvis justera upp den med det långsiktiga målet att matutsläppen av växthusgaser ska pressas ner till högst 0,3 ton per person och år.
Jonas Paulsson