Efter en mycket torr sommar går det svenska lantbruket på knäna.
Det är ett bekymmersamt läge som kan få stora konsekvenser för svenska jordbrukare, som i värsta fall kan tvingas lägga ner.
Det här är ett problem som angår alla oss som vill äta svenskproducerad mat och som uppskattar den svenska djurhållningen.
Att regeringen lägger fram ett krispaket för att stötta jordbruket är därför välkommet. Till att börja med satsar regeringen 1,2 miljarder kronor på ett stöd till lantbruk med ko, nöt och lamm, men avvaktar med stöd till Sveriges växtodlare, trots att krisen även för dessa är stor.
Jag menar att satsningen som helhet är otillräcklig.
Dessutom är det ett misstag att inte även stötta de växtodlande lantbrukarna.
Centerpartiet har i stället föreslagit ett krispaket som omfattar totalt 5,3 miljarder kronor och som innehåller en dubblering av stödet per djur hos en lantbrukare. I paketet ryms även stöd till de växtodlande lantbrukarna.
Till det ska läggas sänkta kontrollavgifter för slakterier, höjd återbetalning av dieselskatt, transportstöd för foder och förändrade skatteregler som ger lantbrukarna bättre möjligheter att frigöra resurser. Sammantaget ger detta ett mycket starkare krispaket både på kort och på lång sikt.
När följderna av torkan började bli uppenbara, i början av juli, lyfte vi i Centerpartiet behovet av att förskottera EU-medel för att stärka likviditeten hos de lantbruksföretag som lider av torkans konsekvenser.
Regeringen hörsammade detta och skickade in en förfrågan, och har fått okey från EU-kommissionen att betala 85 procent av stöden i oktober i stället för i december.
Dock meddelade Jordbruksverket nyligen att de inte har kapacitet att göra utbetalningarna av gårdsstödet redan i oktober. De kommer i stället att betalas ut med början i december. Under hösten kommer Jordbruksverket att administrera regeringens krisstöd och börja betala ut delar av miljöersättningarna.
Vi har i vårt krispaket skjutit till medel till Jordbruksverket så att de ska kunna betala ut både ordinarie EU-medel och krispengar så snabbt som möjligt under hösten.
Jordbruksverkets besked visar att åtgärder krävs.
Det är tyvärr inte bara förskottsutbetalningen som Jordbruksverket misslyckats med att hantera. Detsamma gäller även medel från tidigare år, och det innebär att det finns bönder som fortfarande väntar på ersättningar för 2015, 2016 och 2017. Den förklaring som Jordbruksverket gett är att man har haft problem med ett IT-system.
När Jordbruksverket uppenbarligen inte förmår att förmedla ersättningar i tid bör regeringen ingripa.
Det har man inte gjort och för det förtjänar man kritik.
Helena Lindahl (C), riksdagsledamot från Västerbottens län