Regelförbättringar är en investering i tillväxt

Självfallet behövs regler för att ge ramar och tydliga spelregler, men dessa behöver inte vara onödigt kostsamma och försämra svenska företags konkurrenskraft.

Not Found2014-12-11 15:21
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är inte alldeles enkelt att förhandla fram och besluta om en budget som både ska tillfredsställa många parter och givna vallöften.

Vi har genom åren hört ett antal mer eller mindre konkreta förslag om att återindustrialisera Sverige och få fram fler småföretag. Dessa olika förslag och satsningar brukar vara förenade med stora kostnader, något som kan upplevas vara svårt i synnerhet när finansieringen måste ske krona för krona.

Det finns dock ett antal stora och viktiga åtgärder som en regering kan göra för att företagen ska bli mer framgångsrika, kunna växa och anställa fler människor – åtgärder som dessutom inte behöver kosta mycket pengar eller som är mer eller mindre självfinansierade. Dessa är till och med ganska enkla att genomföra; det krävs bara lite mod och beslutsamhet. Det handlar helt enkelt om att minska företagens regelbörda.

Varje år tvingas företagarna förhålla sig till tusentals lagar, regler, förordningar och myndighetsföreskrifter. Bara de administrativa kostnaderna för att följa regelverken uppgår årligen till cirka 90 miljarder kronor enligt Tillväxtverket.

Därtill medför regelverken ofta ytterligare, och betydligt större kostnader, för företagen när de ska investera samt betala de skatter och avgifter som följer av det statliga regelverket. Detta är pengar som med fördel i stället skulle kunna användas för att expandera och erbjuda fler jobb och stärka affärerna.

Enligt våra undersökningar så anser varannan företagare att en sänkning av regelkostnaderna har mycket stor eller ganska stor betydelse för att det i framtiden ska gå bra för företaget. I mångt och mycket handlar tillväxthindren om komplexa skatte- och momssystem, men även brist på flexibilitet vid omställning och en alltför komplex arbetsmiljölagstiftning där det är svårt att göra rätt. Även speciella branschregler upplevs som hinder.

Miljöbalken får också kritik från företagarhåll för att handläggningstiderna är mycket långa och prövningarna mer krångliga jämfört med våra konkurrentländer. Sammantaget upplevs detta hindra viktiga investeringar som skulle kunna leda till ökad tillväxt för företagen och därmed för landet i stort.

Vi från näringslivet har under många år bidragit med förslag till vilka regelförbättringar som skulle kunna göras. Nyligen presenterade NNR (Näringslivets Regelnämnd) en rapport med 33 förslag för att få till stånd ett effektivare regelverk med fokus på att minska tillväxthindren. Förslagen kommer från våra medlemmar och berör många olika områden – en guldgruva för den politiker som vill göra skillnad.

Självfallet behövs regler för att ge ramar och tydliga spelregler, men dessa behöver inte vara onödigt kostsamma och försämra svenska företags konkurrenskraft.

Ett gott råd till regeringen och dess ministrar är därför att vara lyhörda gentemot de som driver företag och skapar jobben. Vad är det som de skulle vilja ha förbättrat i regelväg?

Det är ni och riksdagen som föreslår och stiftar lagarna så ta på er företagens glasögon och se hur ni med ganska enkla medel kan göra stora förbättringar. Vi hjälper mer än gärna till i detta viktiga arbete.

Andrea Femrell vd Näringslivets Regelnämnd (NNR) 1024682Foto: TT bild.Foto: TT bild.

Läs mer om