Nya siffror från Socialstyrelsen visar att 402 västerbottningar dog av demens under 2013. För hela landet var siffran 7 960. Men förmodligen är mörkertalet stort eftersom demens inte rapporteras in som dödsorsak för alla som faktiskt dör i dessa sjukdomar. Sannolikt dör lika många som insjuknar per år, det vill säga cirka 25 000 personer.
Totalt beräknas 160 000 svenskar vara drabbade av någon typ av demenssjukdom. Fram till 2050 beräknas dubbelt så många insjukna i demens på grund av en förändrad befolkningsstruktur och ökad livslängd.
Demens är inget normalt åldrande. Det är en konsekvens av en sjukdom som angriper hjärnan och förstör förmågan att tänka och agera logiskt. Sjukdomen innebär ett stort mänskligt lidande för både de drabbade och deras anhöriga.
Demenssjukdomar kostar årligen samhället drygt 60 miljarder kronor och är därmed den sjukdomsgrupp som kostar vårt samhälle allra mest. Men trots att demenssjukdomarna kostar samhället lika mycket som cancer och hjärt-kärlsjukdomar tillsammans får demensforskningen bara en bråkdel av forskningspengarna.
I dag finns mycket kunskap om hur man bäst vårdar personer med demenssjukdom, men större satsningar behövs för spridning av kunskap gällande omvårdnad och för att minska riskfaktorer. Det finns heller inga läkemedel som botar eller bromsar Alzheimers sjukdom eller andra demenssjukdomar. Trots intensiv forskning världen över har det inte kommit några nya banbrytande läkemedel på området sedan 2002. Resurser saknas för att vi ska kunna få fram bättre mediciner.
Alzheimerfonden vill med ekonomiskt stöd till forskningen förebygga och bekämpa demenssjukdomar. Men våra insamlade medel räcker inte, forskningen behöver också stöd från offentligt håll. Samhället har inte råd, ur vare sig ett mänskligt eller samhällsekonomiskt perspektiv, att inte satsa på forskning om dessa sjukdomar.
Vår uppmaning till politikerna i den nyvalda riksdagen är att arbeta för en ökad satsning på forskning och omvårdnad inom demensområdet.
Liselotte Jansson