KRÖNIKA
Jag hade förmånen att få delta i en konferens arrangerad av Styrelseakademien norr häromveckan.
Ett hundratal företagsledare och styrelseledamöter möttes för att lyssna på fyra intressanta föreläsare.
Några av inspelen:
Först ut var Micke Darmell, föreläsare och författare: ”Ineffektiva möten kostar oss 170 miljarder kronor om året, motsvarande cirka sju arbetsveckor /…/ ha fokus på att möten ska ge något, bidra till ökad delaktighet och måluppfyllelse.”
Resan till sin nuvarande framgångsrika position beskrev styrelseproffset Eva Nygren med att det handlar om att vilja utveckla verksamheten, medarbetarna och sig själv.
Karin Wahlén, kulturcoach från Östersunds FK, den framgångsrika fotbollsklubben, berättade om hur de jobbat för att bli bättre.
Olika kulturprojekt har skapat glädje, sammanhållning och delaktighet, engagemang, lust och stärkt självkänsla, som tillsammans bidragit till lagets framgångar.
Avslutningen på dagen gavs till Magnus Helgesson, framgångsrik entreprenör och företagsledare. Han sammanfattade sina framgångar med nöjda medarbetare: ”Om personalen känner sig delaktig, tas tillvara, blir lyssnad på och känner möjlighet att utvecklas och trivs går företaget bra.”
Den bild jag fick med mig var att den viktigaste faktorn för att nå framgång, för att bibehålla och stärka sin konkurrenskraft, handlade om de anställda, medarbetarna.
Det är roligt att få denna bild bekräftad, att få höra att det i grunden finns en samsyn kring frågan om hur arbetet organiseras, vikten av att personalen trivs, upplever sig delaktiga och kan utvecklas. Hotellkillen Petter Stordalen uttryckte samma sak i Dagens Nyheter häromdagen.
”Viktigaste faktorn för att nå framgång, för att bibehålla och stärka sin konkurrenskraft, är de anställda.”
En av de viktigaste fackliga frågorna har varit att värna jobben i regionen. Dock har teknikförändringar, strukturomvandlingar och brist i konkurrenskraft varit viktiga förklaringar till både företagsflyttar och ett krympande antal anställda.
Under mina drygt 25 år som ombudsman har antalet arbetare i industrin minskat med cirka 50 procent, från cirka 7 000 till 3 500 i våra cirka 220 företag. Andra stora frågor, utöver trygga jobb, har handlat om arbets- och anställningsvillkor, som bra arbetsmiljö, utvecklande jobb och löner.
Funderingar från min horisont blir då: Hur ser verkligheten ut? Tas personalrepresentanternas kunskaper tillvara i bolagsstyrelserna? Hur delaktiga är personalen i de mindre företagens ledning? Hur utvecklande är jobben, hur delaktig är den enskilde arbetaren ”på golvet”?
Jag menar att det finns stora kliv att ta för att nå det vi anställda kallar det utvecklande arbetet. Ett sådant ger både förbättrad konkurrenskraft, lönsamhet och bättre och tryggare jobb. Det är ett nödvändigt gemensamt jobb, och vi äger själva frågan.
Per Lindbäck
tidigare ombudsman för IF Metall