Påven Franciskus. FOTO: GREGORIO BORGIA/AP PHOTO/TT
Just nu befinner sig 200 biskopar från hela världen i Vatikanen för att diskutera familjefrågor. Det handlar om katolska kyrkans framtida syn på bland annat skilsmässor, ensamstående mödrar och homosexuella. Saker som till syvende och sist kokar ner till något så grundläggande som hur över 1,2 miljarder katoliker väljer att leva sina liv.
För oavsett vad man anser om att göra politik av människors privatliv, går det på många håll inte att skilja det privata från det religiösa eller politiska. Katolska kyrkan har, milt uttryckt, länge haft en konservativ syn på familjepolitiken.
Därför är det hoppfullt att påve Franciskus målmedvetet driver på för reformer. Och att han är tydlig med varför han har kallat biskoparna till Vatikanen: han vill se förändringar i flera frågor som är kontroversiella för katolska kyrkan.
Redan vid mötets öppnande klargjorde påven att kyrkan måste ta sig an det gap som finns mellan hur medlemmarna lever sina liv och hur kyrkan ser på dem som faller utanför kärnfamiljsnormen. För att visa vägen vigde han för en månad sedan flera par som levt ”i synd”. Det handlade bland annat om ensamstående mammor och människor som genomgått skilsmässor. Tidigare har han dessutom tydligt tagit ställning för homosexuella.
Även om signalerna från mötet hittills har varit positiva – enligt The New York Times kommer församlingar att uppmanas att sluta diskriminera personer som lever i icke-traditionella familjer – är det knappast troligt att ett samfund med 2000-åriga anor ändrar sin familjesyn över en natt. Just därför är det glädjande att stenen är i rullning och att påven med all önskvärd tydlighet visar var han står: på de svagas och utsattas sida.
Susanne Nyström