Lagom till Världsdiabetesdagen nu på lördag, den 14 november, har det för första gången gjorts en studie som jämför hur patienter respektive läkare ser på diabetes utifrån ett givet perspektiv.
Resultatet i studien POC (Perception of control) är både skrämmande och förvånande eftersom den visar på så stora skillnader i uppfattning grupperna emellan. Där läkaren noterar blodsockernivåer, diskuterar komplikationer och långtidsvärdet HbA1c, tänker patienten på vardagens problem och utmaningar.
Nu krävs att alla patienter – oavsett var i landet de bor – får tillgång till diabetesteam på sin vårdcentral som kan sjukdomen och kan se till varje individs unika situation och behov.
Trots att diabetes är den överlägset vanligaste folksjukdom så är över hälften av patienterna undermåligt behandlade enligt det nationella diabetesregistret. De når inte de mål som är rekommenderade av Socialstyrelsen, som vill se antalet personer med högst HbA1c halverat.
Det vi kan lära av studien är att bli bättre på att kommunicera med våra patienter. Det är lika viktigt att vårdpersonal och patient samtalar om de livskvalitetsaspekter som påverkar kontrollen av sjukdomen som att fokusera på mätvärden.
Många diabetespatienter kan, precis som alla andra, klara det mesta i livet men sin diabetessjukdom får de inte alltid att fungera. Att vården och patienten pratar förbi varandra kan bero på att vården fokuserar på att berätta varför, och att patienten sedan ska omsätta detta i praktiken. Men hur det ska göras förklaras inte.
Vården arbetar i dag för generellt och är ekonomicentrerad. Det finns många behandlingar och alternativ, men tyvärr tillåts vi inte alltid använda det som kanske passar den enskilde bäst.
Ofta gör vården inte någon skillnad på var patienten är i sin diabetessjukdom eller var i livet han/hon befinner sig. Kanske har personen drabbats av sorg, fått barn eller blivit arbetslös.
Genom utbildade diabetesteam på vårdcentralerna, med intresse för hela diabetespatientens liv, inte bara de medicinska variablerna, kan vi få igång en diskussion även om livskvalitet, sätta upp individuell vård och mål för behandlingen.
Förtroende och tilltro är viktigt för att patienten ska lyssna, förstå och ta upp egna spörsmål. En mer personcentrerad vård har inte betydelse enbart för patienternas livskvalitet. Det handlar också om ekonomi. Diabetesvården kostar samhället över nio miljarder kronor per år.
Och det brådskar. Det är följdsjukdomarna som kostar mest. Komplikationer står för cirka 92 procent av diabetesvårdens kostnader.
Kerstin Berntorp
ansvarig för forskningsstudien POC i Sverige och överläkare, vårdenheten endokrinologi, Skånes universitetssjukhus
Marianne Lundberg
diabetessjuksköterska, vårdenhet endokrinologi, Skånes universitetssjukhus
Diabetesvården kostar samhället över nio miljarder kronor per år.