Boverket föreslår kraftiga skärpningar för att framtidens byggnader ska bli mer energisnåla.
Det är bra, men det saknas en helhetssyn på energifrågorna och förslaget kan till och med försvåra den nödvändiga energiomställningen.
Från och med 2021 ska alla nya byggnader i Västerbotten vara så kallade näranollenergibyggnader. EU har lagt fram sitt direktiv och Boverket har nu förslag för Sverige, både när det gäller byggnadernas energianvändning och hur denna ska mätas.
Boverket vill att bästa tillgängliga teknik ska användas för att göra byggnaderna så energisnåla som möjligt och vill skärpa energikraven. Det är bra. Myndigheten har haft en god samverkan med branschen, som länge menat att det går att bygga betydligt energieffektivare än i dag.
Men det finns tre stora problem när det gäller hur energianvändningen ska mätas och kraven formuleras.
För det första förväntas kraven, som liksom i dag uttrycks i kilowattimmar per kvadratmeter, fungera både som mål och medel. Boverkets egna uppföljningar visar att många nya hus inte ens klarar dagens krav. Inte för att kraven är för ambitiösa, utan för att det helt enkelt är svårt att förutspå vad energianvändningen blir i den färdiga byggnaden. Kraven bör därför riktas direkt mot byggnadens utformning. Genom konkreta krav på väggar, golv, tak, fönster och dörrar blir det betydligt enklare att faktiskt nå målet.
För det andra gäller kravet inte hur energieffektiv byggnaden faktiskt är, utan hur mycket energi som behöver köpas in till den. Det betyder att man kan komma undan med en betydligt sämre byggnad genom att exempelvis installera en värmepump. Men byggnaden ska stå i uppåt 100 år, och uppvärmningssystemet kan bytas ut många gånger. Om en framtida husägare vill välja en annan lösning är huset i sig inte rustat för en fortsatt låg energianvändning.
För det tredje kan regelverket försvåra den genomgripande förändring av energisystemet som vi står inför. När kärnkraften tas ur drift av åldersskäl kan det bli en utmaning att klara elförsörjningen under kalla vinterdagar. Problemet förstärks om man, som Boverket gör, gynnar elbaserade lösningar som värmepumpar, och därmed samtidigt motverkar fjärrvärmen och den förnybara elproduktionen i kraftvärmeanläggningar.
De nya byggnaderna i Västerbotten kommer att stå kvar under resten av detta århundrade, och vi måste använda våra energiresurser betydligt klokare än under förra århundradet. Det behövs en helhetssyn på energifrågorna och olika styrmedel måste dra i samma riktning, snarare än att motverka varandra.
Conny Pettersson