Den senaste tiden har det kommit två nyheter för besöksnäringen.
Via statistik från SCB (Statistiska centralbyrån) kan man utläsa att efterfrågan på hotell- och restaurangbesök har ökat, och att antalet arbetade timmar inom näringen stiger. Säsongsrensat och jämfört med föregående kvartal betalade dessa företag för 2,2 procent fler arbetstimmar. Det är en positiv tendens som talar för jobbtillväxt i branschen.
Dessvärre presenterades även en andra nyhet: att regeringen tänker göra verklighet av höjningen av arbetsgivaravgifterna för unga. Det är dessvärre en väldigt stor och tung våt filt som läggs över den tillväxt som just nu sker inom hotell- och restaurangsektorn, och som enligt en prognos av Kairos Future kan generera 50 000 nya helårstjänster fram till och med 2023. Med en sådan ”återställare” kommer prognosen att spricka.
Den lägre arbetsgivaravgiften för unga – som är en reform som täcker anställningar inom alla branscher – har haft stor betydelse för företagen inom besöksnäringen. Inom vår näring är den största delen av alla företag små, har väldigt begränsade ekonomiska marginaler och en stor andel unga anställda.
När Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi på HUI Research, tittade på effekten av en höjd arbetsgivaravgift för unga drogs två tydliga slutsatser:
- Effekten av en sänkning och en höjning kan inte jämställas med varandra eftersom effekten är asymmetrisk. Kortfattat innebär det att höjningen riskerar fler jobb än vad som skapades med sänkningen.
- Att det finns belägg för att en höjning av arbetsgivaravgifterna för unga riskerar att leda till en kraftigt ökad ungdomsarbetslöshet.
För besöksnäringens företag är det oerhört illavarslande och riskerar att bryta den positiva utvecklingen. Ingreppet är också känsligt med tanke på att FN-organet UNWTO förutspår en reseboom där den globala turismen kommer att öka med 66 procent fram till och med 2030.
För att Sverige ska ha kunna konkurrera med resten av världen, vara en attraktiv destination och ta hem exportvärden från större turistströmmar, så krävs givetvis ett utbud som intresserar turister. Det utbudet finns påfallande ofta utanför svenska storstäder. Sverige har någonting unikt som andra efterfrågar: naturupplevelser, fiske, norrsken, midnattssol, kockar i världsklass och mat- och kulturupplevelser.
Det är redan i dag riskabelt att starta och driva företag på landsbygden. Den aviserade höjningen av arbetsgivaravgifterna för unga ökar ytterligare svårigheten.
I sin regeringsförklaring uttalade S-ledaren Stefan Löfven en önskan om att satsa på svensk besöksnäring. Det är extra viktigt nu, för att parera åtminstone delar av effekten av kostnadshöjningen.
En offensiv satsning för att marknadsföra Sverige, och med det locka större turistströmmar, vore därför angeläget. I dag satsar staten tillsammans med näringen cirka 240 miljoner kronor. För att Sverige ska klara sig i konkurrensen med våra nordiska länder skulle denna satsning behöva öka till 300–400 miljoner kronor, varav staten skulle stå för cirka 150.
Eva Östling