Replik på Mikael Bengtssons ledare ” Hälften är inget orimligt krav” publicerad i Norran och på norran.se onsdagen den 9 oktober 2013.
Stanna upp en sekund och fundera över varför vi i vår demokrati, där enligt grundlagen ”all makt utgår från folket”, har möjligheten till folkomröstningar.
När den representativa demokratin och partiväsendet inte förmår fånga upp och spegla folkviljan i en viktig fråga är det viktigt att via en folkomröstningen ge de förtroendevalda politikerna en uppfattning om vad en majoritet av människorna tycker så att de sedan sedan kan agera därefter. Mot den bakgrunden blir det väldigt märkligt att villkora resultatet i en rådgivande folkomröstning genom att sätta upp en absolut gräns för valdeltagandet.
Låt mig ge ett tydligt exempel: Säg att valdeltagandet i vår kommande folkomröstning blir 49 procent och att 90 procent röstar nej till en centrumbro vid Nordanå. Då är det väl uppenbart för alla hur folkviljan ser ut. För även med ett betydligt högre valdeltagande skulle utslaget ha blivit ett rungande nej. Men en majoritet i fullmäktige kan ändå använda det resultatet som en smitväg för att bygga bron.
Jag träffar många kommunpolitiker från övriga delar av landet genom mina uppdrag på riksnivå. Och det är påfallande hur hur inställningen till folkomröstningar varierar beroende på om man sitter i majoritet eller opposition på hemmaplan. Och det oavsett partifärg. Tillhör man de styrande tycker man illa om folkomröstningar.
Argumenten är desamma: Det blir ju omöjligt att styra. Rätten till folkinitiativ gör det alldeles för lätt att tvinga fram folkomröstningar. Det undergräver demokratin. Enskilda frågor blir alldeles för komplicerade för vanligt folk att sätta sig in i.
På dessa påståenden brukar jag ställa tre motfrågor: - Menar ni att det faktum att ni vann det senaste valet ger er demokratisk legitimitet att med öppna ögon köra över en bred majoritet av era egna kommunivånare?
- Menar ni att människor lättare kan sätta sig in i samtliga partiers valprogram inför allmänna val än en enda konkret ja- och nej-fråga inför en folkomröstning?
- Om det nu är så enkelt att på ideell och obetald fritid träffa tiotusentals kommuninvånare och få minst var tionde röstberättigad att skriftligen dela er uppfattning i en fråga; när gjorde då ni och ert parti något liknande hemma i er kommun?
Inför dessa frågor brukar man skruva besvärat på sig och famla efter svaren. För vi vet ju alla vad det egentligen handlar om. Det blir ju så mycket besvärligare för alla dessa lokala makthavare, från blått till rött, om folk lägger sig i. Och framförallt om det står klart att den linje man driver och de beslut man fattar, står i strid med folkviljan.
Men kanske våra lokala makthavare och deras påhejare har bättre svar på mina frågor. Väl avvägda svar på hur deras uppfattning bättre uppfyller portalparagrafens ord om att ”all makt utgår från folket”. Eller kanske Norrans ledarsida, som just i frågan om lokala folkomröstningar starkt verkar luta åt makthavarperspektivet.
Håkan Lindh(FP) oppositionsråd
Svar direkt: S i Skellefteå har sagt man inte kommer att bry sig om valdeltagandet blir under 50 procent, underförstått att man kommer att respektera folkets vilja om det blir över 50 procent. Nu vet alla vad som krävs. Det är betydligt bättre än att skapa reglerna i efterhand. Det tycker jag inte är att ställa sig på maktens sida, det tycker jag är att ge credit åt raka och tydliga besked.
Mikael Bengtssonpolitisk redaktör på Norran