Tvärtemot vad många tror rankas Sverige lågt när det gäller naturskydd och biologisk mångfald. Vi skyddar bara drygt hälften jämfört med vad regeringen sagt sig vilja få skyddat till 2020. Och vi når endast två av våra sexton miljökvalitetsmål. En färsk opinionsundersökning som gjorts av Cint på uppdrag av Världsnaturfonden WWF visar att miljöfrågan är oerhört viktig – cirka 90 procent av de intervjuade är besvikna över att politikerna inte gör mer.
Vi ser med stor oro på att Sveriges naturskydd håller på att urholkas. Enligt den globala miljörankningen ”Environmental Performance Index 2014”, som bland andra amerikanska Yaleuniversitetet och World Economic Forum står bakom, ligger Sverige totalt på plats nio av 178.
Det kan låta bra, men vi hamnar bara i topp när det gäller frågor som låg barnadödlighet, tillgång till dricksvatten och elektricitet samt ren luft. Däremot ligger vi långt ner på listan och hamnar först på 89:e plats när det handlar om naturskydd och biologisk mångfald. Här ligger vi efter länder som Albanien, Kongo och Kina, medan länder som Tyskland och Schweiz hamnar i topp.
Vad är det då som är fel? Grundproblemet är att vi saknar ett tillräckligt omfattande och starkt skydd av våra djur och växter, våra skogar, fjäll, ängs- och hagmarker, våra sjöar vattendrag och hav. Vi skyddar bara drygt hälften av vad Sverige har åtagit sig till 2020.
Enligt Naturvårdsverkets utvärdering 2014 når vi dessutom endast två av sexton miljökvalitetsmål. Bland dem som inte kommer att nås finns bland annat ”Ett rikt växt- och djurliv” och ”Giftfri miljö”. Enligt WWFs: undersökning är dessa samtidigt de viktigaste målen för oss som ska gå till valurnorna i höst. Det är tydligt att glappet är stort mellan vad svenska folket vill se och vad som verkligen sker.
WWF:s opinionsundersökning visar att 95 procent av Sveriges invånare tycker att det är viktigt att vi tar hand om och skyddar vår natur. Miljöförstöringen är det som oroar oss mest på övergripande samhällsnivå, framför arbetslöshet, ekonomisk kris och militära konflikter. Vår undersökning visar att 96 procent av Sveriges befolkning tycker att det är viktigt att vi uppnår miljömålen. Över två tredjedelar kan dessutom tänka sig att betala mer i skatt, eller omfördela skattemedel, för att skydda vår svenska natur och biologiska mångfald.
Med ett så starkt stöd är det förvånande att regeringen inte gör mer. Det har tagit oss ett sekel att skydda 13,5 procent på land och 6,5 procent av haven. Om vi ska nå målen har vi bara fyra år på oss att fixa resten, det vill säga att skydda nästan lika mycket till. I dagens snigeltakt skulle det ta hundra år. Sverige har råd att göra skillnad och leva upp till det oförtjänt goda rykte som vi har i världen.
WWF och andra organisationer har länge uppmanat regeringen att öka anslagen till naturskydd i statsbudgeten. De skulle behöva dubbleras till fyra miljarder kronor per år om vi ska ha en chans att möta människors önskemål. Det har ännu inte skett och resurserna räcker inte till.
Rent samhällsekonomiskt är det också lönsamt att skydda vår natur. Vi är alla beroende av friska ekosystem. Omkring 60 procent av ekosystemtjänsterna i världen är överutnyttjade samtidigt som den biologiska mångfalden minskar i en alarmerande takt.
Sverige är en del av samma trend. Vi behöver ta hand om ekosystemen om vi inte vill missa vad en välmående natur kan ge tillbaka i form av friskt vatten och råvaror till våra hem och städer, exportintäkter, turism, rekreation och arbetstillfällen. Dessutom visar WWF:s opinionsundersökning att vi svenskar älskar att vara ute och röra oss i skogen.
Glappet mellan det stora naturintresse som finns och regeringens politik är uppenbarligen stort. När regeringen under våren, efter åtta år vid makten, presenterade en ny proposition för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, såg den ambitiös ut på ytan.
Målen att skydda 20 procent av våra land- och sötvattensområden samt tio procent av våra marina områden till 2020 är bra. Men i stället för konkreta åtgärder och resurser föreslår regeringen nya utredningar och kreativ bokföring. På det sättet hoppas man kanske att fler områden som inte är kvalitetssäkrade ska räknas som skyddade.
Vi uppmanar därför kommande regering att under mandatperioden 2014–2018:
- Ta fram en konkret, långsiktig handlingsplan för hur skyddsmålen på 20 procent av land- och sötvatten respektive tio procent hav ska uppnås till 2020 och även hur skyddet för hav och kust ska öka till 20 procent.
- Dubblera anslagen i statsbudgeten för skydd av värdefull natur till fyra miljarder kronor per år. Länsstyrelserna behöver utökad budget för att kunna införa nödvändigt skydd och förvaltning.
- Säkra att alla skyddade områden omfattas av tillräcklig skötsel och förvaltning – se till att skyddet är ekologiskt sammanhängande och representativt fördelat geografiskt och över alla naturtyper.
Det här är konkreta förslag som både behövs och går att genomföra. Det bästa av allt är att vi faktiskt har goda möjligheter att kunna bevara växt- och djurlivet och resten av vår unika, älskade och värdefulla natur. Något som också har högsta prioritet i kampanjen ”Svenska pärlor” som WWF driver nu.
Undersökningen visar tydligt att svenska folket vill att politikerna ska agera och ta ledarskap när det gäller naturskydd. Något annat har vi inte råd med om vi vill ha ett välmående Sverige – inte bara under nästa mandatperiod utan också för kommande generationer.
Håkan Wirtén