När tidningarna skriver om klimatet påverkar det oss läsare.
Artiklarna i morgontidningen blir till diskussioner runt lunchborden.
Det påverkar oss om vi väljer att ta cykeln eller bilen. Det påverkar våra middagsval och det påverkar hur politiker och företag agerar.
Mot denna bakgrund gav biståndsorganisation Vi-skogen mediearkivet Retriever i uppdrag att undersöka hur svensk media skrivit om klimatförändringarna de senaste tio åren. 217 000 tidningsartiklar analyserades och resultatet är tydligt. Jordens största utmaning är ingen stor nyhet.
2007 och 2008 nådde klimatrapporteringen sin topp och över 32 000 tidningsartiklar publicerades i ämnet. Efter dessa år nåddes en bottennotering 2013 med drygt 15 000 artiklar. 2014 vek kurvan upp något igen med 21 000 artiklar. Artiklarna har dock blivit kortare för varje år.
Rapporten visar att forskarna varnar och politikerna har visioner, men konkreta åtgärder och förändringar talas det tyst om.
Hur går vi vidare?
Redan i dag vittnar många fattiga bönder i Afrika om längre torrperioder och kraftigare regnoväder. Att det har blivit ännu tuffare att få en skörd och en inkomst, på grund av klimatförändringarna.
Efter flera års arbete för Vi-skogen, i bland annat Kenya, har jag själv sett denna utveckling på nära håll. 2014 var det varmaste året som uppmätts i historien. Såväl president Barack Obama som påven Franciskus har gjort färska och starka uttalanden om klimatförändringarnas roll i världen. Deras inlägg blev bara små krusningar på oceanen av nyheter som översköljer oss varje dag.
Rapporten visar att skånska medier skrivit flest artiklar om klimatet det senaste året. Kanske är det ett resultat av att regionen redan känt av klimatförändringarna. Kanske är det först när våra egna hustomter svämmar över och våra källare fylls med vatten som frågan blir viktig, på riktigt.
Men det finns ljusglimtar att bygga vidare på. Under det senaste året har fler och fler privatpersoner börjat dela med sig av sina egna åtgärder för att bidra till en mer hållbar värld i insändare och debattinlägg. Dessutom beskriver tidningarna i dag klimatförändringarna som någonting som pågår här och nu.
Det finns en acceptans för att klimatförändringarna sker, att vi behöver ändra sättet vi lever på. Trots sviktande resurser på redaktionerna har ekonomisidorna, kulturdelen och helgbilagor en naturlig plats i vårt svenska tidningslandskap. Kan klimatet få samma status?
I England har The Guardian tagit på sig ledartröjan och bevakar klimatet på samma sätt som ekonomin och politiken, ställer krav på företag och ledare att ta ansvar. Agerar och agiterar som annars bara en kulturredaktion vågar. Vilken svensk redaktion tänker vara först?
Tidningarna skriver för sina läsare. Efterfrågar läsekretsen en ökad bevakning av klimatfrågor är sannolikheten stor att det får genomslag på nyhetsplats. Vi kommer göra om vår studie om ett år och då hoppas jag att svenskarnas engagemang för vår tids största fråga lyser igenom även i tidningsartiklarna.
Henrik Brundin