I vilket land internationellt verksamma bolag ska betala bolagsskatt diskuteras intensivt.
De största ekonomierna inom den så kallade G20-gruppen har gett OECD i uppdrag att se över reglerna inom ramen för Base Erosion Profit Shifting (BEPS).
Även inom FN pågår en liknande diskussion. För en tid sedan hölls ett möte i Addis Abeba i Etiopien med representanter från 193 länder. Frågan om en parallell och egen skattekommitté i FN:s regi lyftes men avvisades.
Det är bra eftersom förslaget saknar förutsättningar att samverka med enskilda länders skattelagstiftning och därför bara skulle öka förvirringen. Ingen skulle vara betjänt av att ännu fler länder väljer och vrakar mellan olika regler som ska anses tillämpliga. Företag och individer måste få veta vilket regelverk som gäller och vad de ska förhålla sig till. Annars blir det dubbelbeskattning och färre jobb och investeringar.
Ofta utmålas företagen som de stora bovarna. Vad vi bevittnar är dock i huvudsak länders allt mer aggressiva kamp för att roffa åt sig andra länders legitima skatteintäkter. Stora länder anser att en större del av bolagsskatten ska betalas i det land där varor och tjänster säljs.
För ett litet land som Sverige, med stor export, skulle det innebära kraftigt lägre skatteintäkter eftersom den svenska marknaden är så liten. Samtidigt skulle svenska bolag få betala mer i skatt totalt sett, men till andra länder.
Utvecklingsekonomierna skulle också drabbas. FN har genom sin organisation UNCTAD tagit fram en rapport som belyser effekterna för dessa ekonomier. UNCTAD skriver att multinationella bolag står för dubbelt så stor del av skatteintäkterna i utvecklingsländer jämfört med i utvecklade länder.
Skatteintäkterna från bolagen är höga trots att utvecklingsländerna själva har bestämt sig för att införa omfattande skatteincitament för att dra till sig investeringar. Incitamentsprogrammen beräknas vara tio gånger större än det eventuella skattebortfall som ibland påstås komma från multinationella bolag.
UNCTAD varnar för att de regler som G20-gruppen nu förespråkar riskerar att kasta ut barnet med badvattnet. En samlad bedömning av bolagens effekter på utvecklingsländernas ekonomier förespråkas därför. Framför allt behöver dessa länder bli mycket bättre på att få sina egna medborgare att betala inkomstskatt.
Det är därför viktigt att utveckla ländernas skattesystem och skatteadministration. Här kan Sverige säkert bidra på ett konstruktivt sätt. Även det svenska näringslivet kan bistå med kompetensuppbyggnad.
Krister Andersson