När valet nu närmar sig är det konstigt att den heta skoldebatten missat ett konstaterande som Skolverket gör i sina nya allmänna råd för fritidshem. Råd för hur skollag och läroplan kan omsättas i verksamheten: ”Den forskning som många gånger har gjorts för att finna former för att optimera lärandet i skolan har visat sig stämma väl med hur man redan arbetar eller strävar mot att arbeta i fritidshemmen.”
Visst är det uppseendeväckande sagt om en del av skolväsendet som få vet någonting om?
Redan när fritids föregångare startades under sent 1800-tal var målet att erbjuda barn en meningsfull fritid med trygg omsorg, social samverkan med lärande för livet för att förbättra skolresultat och minska skolk. Arbetsmetoderna grundas på etablerad forskning och beprövad erfarenhet som ständigt utvecklas av pedagoger för att möta barns behov i ett föränderligt samhälle. Därför hänger fritidspedagogiken i dag väl med i skolforskningens framkant, men har hamnat i skymundan.
Fritidspedagogikens helhetsperspektiv på lärande bygger på ett grupporienterat arbetssätt där relationer är viktiga redskap i arbetet. Det befäster kunskap och stärker samtidigt gruppen vilket förebygger mobbning. Betydelsefulla inslag i verksamheten är skapande arbete, lek och rörelse. I fritidshemmet finns det många möjligheter för lärandet att ske både formellt, informellt, upplevelsebaserat och situationsstyrt utefter varje grupps unika förutsättningar.
Fritids av hög kvalitet och med inflytande i skolans undervisning har i studier visats vara en av de främsta faktorerna för skolframgång. Då en högstadieskola i Karlstad förra året avskaffade läxor och började arbeta fritidshemsinspirerat, fast kallat totalskola, sköt meritvärdena i höjden.
Trots den bevisade nyttan har fritids möjligheter att uppfylla sitt uppdrag konstant försämrats. Vid riksdagsval såväl som skolval måste fritidshemmets betydelse ges större tyngd framöver. Lyft skolan, satsa på fritids.
Mikael Andersson