Minskad jakt på fartsyndare

Krönika. Man kan på goda grunder anta att fartkameror bidragit till att polisen inte prioriterar fartkontroller på vägarna. Om polisens resurser inte räcker till känns det förmodligen lite onödigt att skicka ut fler poliser till vägar där det redan finns en form av övervakning.

Not Found2016-03-21 04:57
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Bilister som kört för fort och som avslöjats vid poliskontroller ute på vägarna har länge varit en kassako för statskassan.

Men de intäkterna minskar nu drastiskt.

På fem år har statens intäkter från ordningsböter minskat med en fjärdedel. Minskningen har pågått varje år under perioden, men var störst under 2015. Det visar statistik från Polismyndigheten som Dagens Nyheter beställt.

Att antalet utfärdade ordningsböter nu minskar hänger ihop med att antalet trafikpoliser blivit färre och att polisen inte längre, föga förvånande, prioriterar hastighetskontroller och liknande insatser.

Och det är klart, det senaste året har vi haft terrorhot och flyktingströmmar. Då är hastighetsövervakning inte sådant som kommer i första hand.

Det finns ju dessutom fartkameror. Man kan på goda grunder anta att fartkameror bidragit till att polisen inte prioriterar fartkontroller på vägarna. Om polisens resurser inte räcker till känns det förmodligen lite onödigt att skicka ut fler poliser till vägar där det redan finns en form av övervakning.

I DN:s artikel står ingenting om fartkameror och de inkomster de ger. Men av Trafikverkets hemsida framgår att fram till 2010 ökade inkomsterna rejält. Men ökningen har stannat upp under senare år. 2012 registrerades totalt 229 700 fortkörare och året efter ”bara” 228 200.

Men långt ifrån alla bötfälls. Nästan två tredjedelar av de som fotograferats slipper undan eftersom de inte kunnat identifieras på grund av smutsiga vindrutor, nedfällt solskydd eller andra orsaker.

De som kör vissa sträckor regelbundet kan också smita undan genom att lära sig var kamerorna finns och gasa på mellan kamerorna utan att riskera böter.

Men pengar är inte allt. Det handlar också om att rädda människoliv. Om man ställer kostnaden mot nyttan är det svårt att hitta en lika effektiv trafiksäkerhetsåtgärd menar man på Trafikverket.

Kamerorna sparar cirka 20 liv per år och det går att beräkna vad dödsfall och personskador kostar samhället. Dessa kostnader överstiger avsevärt kostnaderna för etablering och drift av trafiksäkerhetskamerorna.

Bengt Enqvist tidigare redaktionschef på Norran På fem år har statens intäkter från ordningsböter minskat med en fjärdedel. 18541234

Läs mer om