Regeringen satsar pengar på att utveckla skolan.
Det är bra.
Fokus handlar om att stödja kommuner att snabbt agera när det gäller barns förutsättningar att klara av sin utbildning. Insatserna ska sättas in tidigt för att motverka problem senare i livet. På sikt väntas detta leda till positiva effekter i kampen mot socialt och ekonomiskt utanförskap.
För 2016 handlar det om en resursförstärkning på 4 600 kronor per elev. Stora kommuner – med många elever – får ett kännbart resurstillskott. Omvänt får kommuner med litet elevunderlag mindre pengar.
Logiken bakom detta är att förutsättningarna är de samma oavsett vilken kommun det är frågan om.
Sanningen är emellertid den att utmaningarna är mycket ojämnt fördelade över länet.
Skolverkets databaser visar att skolresultaten varierar kraftigt och att det finns stora skillnader direkt knutna till kommunernas skilda demografiska förutsättningar, till exempel avseende hur många föräldrar som har högskoleutbildning, var skolorna finns och svårigheter med att rekrytera behörig personal.
Frågan är vilka förändringar man kan förvänta sig för 14 500 000 kronor (länets största kommun) jämfört med 440 000 kronor (länets minsta). Ett tillskott på en knapp halvmiljon kan närmast jämföras med nålpengar.
Man kan inte nyanställa personal där behovet är som störst inte minst avseende behörighet och utvecklingsmöjligheter. Sant är också att dessa utmaningar saknas på de större orterna, inte minst innebär närheten till högre utbildning en enorm tillgång för de orter som huserar bland annat en lärarutbildning.
Mot bakgrund av det föreslår vi att man gör om beräkningsgrunden. Vi menar att statens riktade åtgärder måste ta hänsyn till faktiska villkor snarare än enbart luta sig mot enkla befolkningsmått.
Ett alternativ vore att ta hänsyn till elevers skolresultat och särskilt stötta de kommuner som har stora utmaningar att hantera. En annan beräkningsgrund kunde vara att utgå från kommunstorlek, men tänka tvärtom och stötta de mindre kommuner som uppvisar ett lägre elevantal. Vi får inte glömma att 440 000 kronor är en liten summa pengar att fördela på en stor förvaltning.
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) aviserar glädjande nog en framtida justering av beräkningsgrunderna. Vår uppfattning är att det redan i dag finns starka skäl att ta hänsyn till de mycket skilda demografiska förutsättningarna som råder i länet.
Vi föreslår därför en omvänd progressiv skala där den enkla logiken är att minst får mest och störst får minst räknat per elev. En satsning av detta slag skulle dessutom stärka den inriktning som regeringen utlovat för att skapa goda förutsättningar också utanför regioncentrum.
Peter Waara(S)
kommunalråd Haparanda kommun
Lotta Åhman(S)
kommunalråd Arvidsjaurs kommun
Britta Flinkfelt Jansson(S)
kommunalråd Arjeplogs kommun
Mikael Larsson(V)
kommunalråd Överkalix kommun
Sara Karlsson(C)
kommunalråd Överkalix kommun
Robert Bernhardsson(S)
kommunalråd Jokkmokks kommun
Harry Rantakyrö(S)
kommunalråd Pajala kommun
Det finns starka skäl att ta hänsyn till de skilda demografiska förutsättningarna som råder i länet.