Det är för lite humor i politiken.
Hela vägen från partiledardebatterna till det politiska medlemsmötet i den lilla byn skrattas det för lite.
Nej, det handlar inte om att förvandla Sveriges samlade politikerkår till ett gäng hurtfriska ståuppare. Snarare handlar det om att i rätt sammanhang använda humorn och ironin som vapen i den politiska debatten.
Det gjorde Andreas Westerberg, Liberalernas gruppledare i Skellefteå, när regeringen berättade att den vill införa en flygskatt. Han tyckte att en kommun med ett rött styre skulle ta konsekvenserna av, och ställa upp på, en rödgrön regerings politik, strunta i flyget och i stället börja åka tåg kors och tvärs genom Sverige.
– Med motionen ville jag visa hur absurd regeringens aviserade flygskatt är ur ett Skellefteperspektiv. Flygskatten kan inte styra om resande från flyg till andra transportslag till och från Skellefteå eftersom det saknas alternativ, konstaterar han i ett pressmeddelande.
Om det var oförmåga till konsekvensanalys eller någonting annat som gjorde att den politiska majoriteten i kommunstyrelsen sa nej till motionen låter jag vara osagt.
Det får Lorents Burman och kompani svara på.
Vad vi däremot vet är att Andreas Westerberg avslutade behandlingen av sin motion på samma sätt som han började den – det vill säga med en god portion ironi. Han tackade för att den politiska majoriteten sa nej, om det nu var ironiskt menat, vilket alltid är svårt att utröna.
I stället yrkade han på att kommunfullmäktige ska anta följande kritiska uttalande: ”Den flygskatt som regeringen har för avsikt att införa är skadlig för norra Sverige i allmänhet och innebär en stor orättvisa för Skellefteå kommun i synnerhet. Detta eftersom staden saknar persontrafik på järnväg och inte har någon fullgod bilväg i sydlig riktning till och från kommunen. Innan staten överväger att straffskatta norrlänningar för att vi bor långt från huvudstaden, bör den åtminstone se till att det finns fullgoda alternativ till flyget som kommunikationsmedel.”
Det är svårt att se hur kommunalrådet Lorents Burman och hans socialdemokrater ska kunna säga nej till Andreas Westerbergs yrkande.
Tidigare har han bland annat sagt till Norran: ”Det handlar om en straffskatt på resor. Vi har ingen Norrbotniabana på plats, var finns alternativen? Resandet kommer att minska. Det resulterar i sin tur i färre jobb hos oss och att det blir svårigheter med kompetensförsörjningen. Det kan bli så att vissa företag lämnar vår region.”
Lite ironi och humor i politiken kan aldrig vara fel – i synnerhet om man med den, som Andreas Westerberg, kan uppnå sina syften.
Ironi är ju, som den amerikanske skriftställaren John Weiss så träffsäkert påpekade, skämt gömt bakom allvar.