– Jag skulle då inte vilja veta att jag fått jobbet bara på grund av mitt kön.
Så låter ofta protesterna mot könskvotering för kvantitativ jämställdhet. Det ska vara kompetens, inte kön, som avgör vem som får jobbet eller förtroendeuppdraget.
Som om det fanns en inbyggd motsättning mellan de två.
Som om kompetens var ett objektivt faktum frånkopplat subjektiva värderingar och ”lika-barn-leka-bäst”-mentalitet.
Som om nuläget egentligen handlade om något annat än en systematisk, möjligen omedveten, kvotering av män till prominenta poster, höga löner och breda fallskärmar.
Nischbanken Avanzas beräkning av skillnader i avkastning visar att bolag med jämställda styrelser under de tre senaste åren har gett tillbaka dubbelt så mycket till aktieägarna jämfört med genomsnittet på Stockholmsbörsen.
Kan det då ändå vara så att den könsidentitet vi har påverkar vilka upplevelser och erfarenheter vi får genom livet och att det leder till olika infallsvinklar som möjliggör ett mer välgrundat beslutsfattande?
Efter börsbolagens stämmor i år uppgår andelen kvinnor och män till knappt 32 drygt 68 procent bland de ledamöter som väljs av bolagsstämman.
Det går framåt, men det går segt. Då presenteras ett lagförslag om jämn könsfördelning, minst 40 procent av det underrepresenterade könet, i börsnoterade bolag senast 2019.
Ovänner till könskvotering upprörs: ”Vi har ju nått större jämställdhet utan lagtvång. Ska vi kvotera enligt kön så måste vi väl kvotera in personer med olika etnicitet, funktionalitet, ålder och skostorlek också.”
De har inte fel, egentligen. Det är inte bara kvinnor och män som behövs i ledningen. Det är mångfalden. Men könsidentitet är en bra plats att börja på, för den har alla, oavsett andra mångfaldsgrunder.
Vardagen i Skellefteå känns avlägsen Stockholmsbörsen och de börsnoterade företagen utgör bara en bråkdel av alla bolag. Ändå har statistiken och resonemanget bäring även på vår lokala verklighet.
Att jämställdhet och mångfald i ledningen bidrar till större bredd i analysen och förutsättning för mer reflekterade beslut gäller för såväl börsnoterade som icke börsnoterade bolag – likväl som för politiska nämnder och föreningsstyrelser.
Så länge ens målgrupp, oavsett om det gäller kommunal service eller kommersiell verksamhet, består av olika sorters människor bör också beslut baseras på olika sorters erfarenhet. Det handlar inte bara om ren och skär rimlighet utan helt enkelt om kvalitetssäkring och om att skapa konkurrensfördelar för överlevnad och tillväxt.
Alexandra Sundberg
delaktighetssamordnare i Skellefteå kommun och aktiv i föreningen Skeva
Som om kompetens var ett objektivt faktum frånkopplat subjektiva värderingar.