I Västerbotten slängs omkring 32 000 ton mat varje år, och då är inte jordbrukssektorn medräknad.
Matsvinnet uppkommer i alla led från tillverkningen, hos grossister, i butiker och restauranger samt i hushållen.
Att minska matsvinnet skulle inte enbart spara pengar. Produktionen av den mat som slängs i Västerbotten ger upphov till cirka tre procent av länets totala utsläpp av växthusgaser, så det finns även en klimatnytta med att minska matsvinnet.
Den allra största delen av maten slängs i hushållen där varje svensk i snitt slänger 81 kg mat per år. Mycket arbete pågår, och många initiativ finns för att få oss att ta vara på maten bättre, samt planera våra inköp så att vi undviker att handla mat som sedan bara slängs.
Under 2013–2015 har Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket ett särskilt uppdrag att arbeta för att minska matsvinnet i alla led från odling till konsument. EU har ett mål om att matsvinnet ska halveras till 2020, trots detta har trenden de senaste åren varit den motsatta.
Förutom den insats vi som konsumenter kan göra vad gäller att planera inköp och ta vara på matrester bättre så finns det en stor del i matkedjan som vi har desto mindre kontroll över. Grossister och livsmedelsbutiker i Västerbotten slänger ungefär 3 000 ton mat varje år, och ungefär hälften av denna mat är det inget fel på och den är fullt ätbar.
En del av denna mat är frukt och grönsaker som inte ser helt perfekta ut och som butikerna vet att kunderna väljer bort. En del av maten har kort hållbarhetstid men sorteras ändå ut i förväg, och en del av maten som slängs beror på fel inköp eller felbeställningar.
Men det finns alternativ till att slänga maten. En studie från Nordiska ministerrådet som IVL Svenska Miljöinstitutet, Östfoldforskning, naturresursinstitutet Luke och danska Planmiljö har varit med och tagit fram, visar att det finns en stor potential att minska matsvinnet med hjälp av så kallade matbanker.
I hela Europa serveras mer än tre miljoner måltider från matbanker varje år – mat som annars hade blivit kastad. Matbankerna kopplar samman företag som har ett överskott på mat med biståndsorganisationer som serverar måltider till människor som behöver det.
Om butiker och grossister i Västerbotten skulle stödja lokala matbanker skulle man tillsammans kunna minska onödigt matsvinn.
Åsa Stenmark
IVL Svenska Miljöinstitutet
Ole-Jörgen Hanssen
Östfoldforskning
Kirsi Silvennoinen
naturresursinstitutet Luke
Irmelin Gram-Hanssen
Planmiljö