Thomas Östros skruvade på sig, jämförde med sin hustru sjuksköterskan och konstaterade att två miljoner kronor är en hög årslön.
Efter tio år som minister i S-regeringar, och tre år som vd för Bankföreningen, lever han under ekonomiska förutsättningar som de flesta bara kan drömma om.
Östros medverkan i SVT:s intervjuprogram ”Min Sanning” berörde arbetarrörelsens motsägelsefulla förhållande till pengar. Trots en spikrak karriär, verkade gruvarbetarsonen Thomas Östros skämmas över sin ersättning.
Vad som är en skälig lön ligger i betraktarens ögon. För många är en månadslön på 20 000 kronor mycket pengar, för ett fåtal känns 200 000 i månaden som ett misslyckande. Sverige har en sammanpressad lönestruktur, men den svenska modellen är inte immun mot klyftor.
När LO presenterar sin rapport ”Makteliten” är dramaturgin förutsägbar: Direktören i det stora börsbolaget tjänar som 57 undersköterskor. Löneskillnaderna har ökat sedan 1980-talet. Särskilt oroade är LO:s manliga, högavlönade förbundsledning över att offentliganställda kvinnor halkar efter.
Men lika förutsägbara som resultaten i LO:s rapport är näringslivets reaktion. Marknadsliberala tankesmedjan Timbro visar hur LO blandar äpplen och päron, genom att inkludera kapitalinkomster. De lyfter fram att snittlönen för en svensk vd är 80 000 kronor i månaden och påpekar att inkomstskillnaderna ökar från låga nivåer.
Parterna skjuter över varandras huvuden – och gräver ner sig i skyttegravarna.
Förmögenheter skapas genom eget arbete eller arv. Arv som andel av totalförmögenheten är fortfarande lägre i Sverige än i jämförbara länder. Vad som bör oroa både LO och näringslivet är att betydelsen av ärvda pengar riskerar att öka.
Bankföreningens avgående vd Thomas Östros är en av många svenskar som har skapat en förmögenhet med hjälp av avgiftsfri högre utbildning, möjligheten att flytta inom landet och hårt arbete. Det är en livsresa som fler unga ska ha chansen till.
Lars Kriss