Att det är Alla hjärtans dag nu på söndag (14 februari) har väl inte gått någon förbi. Butiker och annonsblad översvämmas av hjärtan i olika former.
Dessa hjärtan får mig att fundera på flera olika saker, inte bara de hjärtats kära i min omgivning. Nej, jag tänker också på de hjärtan som sitter till vänster och slår i våra bröst.
Hur vårdar vi våra hjärtan i länet?
Är kvinnors hjärtan lika mycket värda som mäns?
Eller får kvinnor sämre vård, även inom detta område, enbart för att den forskning som vården stöder sig på är gjord av män, på män och för män?
Hjärtsjuka kvinnor är underrepresenterade i kliniska studier och det forskas för lite på skillnaderna mellan kvinnors och mäns hjärtan.
Eftersom den mesta forskning om hjärt-kärlsjukdomar baseras på män leder det till att sjukvården har svårare att ställa rätt diagnos på kvinnor – vilket krävs för att så snabbt som möjligt kunna sätta in adekvat behandling.
Men behandlingen kan också skilja sig åt. Enligt en aktuell studie med data ifrån 70 procent av landets sjukhus är genomsnittskostnaden per vårdtillfälle för akut hjärtinfarkt 250 000 kronor för män, men bara 180 000 för kvinnor. Risken att dö i sviterna av hjärtinfarkt på sjukhus är dessutom större för kvinnor än för män.
Vi vet att hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos kvinnor i Sverige. Vi vet också att kvinnorna insjuknar ungefär tio år senare än män, att kvinnor får andra symptom och att kvinnor har mindre hjärtan och smalare kärl.
Undersökningar visar också att kvinnor inte vill vara till besvär och därför inte lyssnar på kroppens signaler och sopar problemen under mattan.
Jämlik vård är en förutsättning för ett jämlikt samhälle – och vice versa. Det krävs omfattande insatser för att rätta till snedfördelningen av insatser och resurser inom vården.
En del av detta arbete måste göras redan på universiteten, i utbildningarna. Inom forskningsvärlden där resurserna fördelas finns också mycket att göra. En stor del av de fakta som vården lutar sig mot har kommit från de studier och forskningsresultat som bekostats av staten, med styrelser där män fördelat resurser till män.
Vi har inte tid att vänta en eller flera generationer till på att få en jämlik vård. Västerbottens läns landsting har ett stort ansvar och kan påbörja sin resa redan i dag genom att bli bättre på att se kvinnor, lyssna på kvinnor och ge dem mer tid och resurser för att utreda deras diffusa symptom och öka deras livskvalitet – och rädda liv.
Agneta Hansson(V)
ersättare landstingsfullmäktige Västerbottens läns landsting
Jämlik vård är en förutsättning för ett jämlikt samhälle – och vice versa.