När lagstiftningen kring assistans och LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) tillkom var det en pionjärlagstiftning.
Än i dag ligger den i framkant, även om det finns brister som vi behöver rätta till.
Det handlar bland annat om att många upplever att de inte får det stöd som de behöver.
Det handlar också om det som ofta debatteras; att kostnaderna ökat och fortsätter att öka utan att antalet personer som får assistans ökat i samma utsträckning.
Från 2006 till 2015 ökade kostnaderna med 85 procent samtidigt som de som behöver assistans endast ökade med 14.
Ska vi värna assistansen, så att den som behöver stöd också får det ,måste vi säkerställa att de skattepengar som används till assistansersättningen, drygt 30 miljarder kronor, går till dem som behöver det och inte försvinner i bolagsvinster och marknadsföringskostnader.
Att den så kallade schablonökningen varit högre än löneökningen visade en utredning från 2014. När regeringen nu gör en mindre höjning av schablonen än tidigare handlar det om att pengarna inte ska gå till bolagsreklam och konsultarvoden. Brukare och assistenter ska inte drabbas – trots att det på många håll framställts så.
För att få till stånd en mer jämlik och träffsäker lagstiftning på det här området tillsatte den socialdemokratiskt ledda regeringen i våras en utredning av hela LSS och assistansen. Den ska bland annat stärka barnrättsperspektivet, utreda personkretsarna och överväga oberoende juridisk rättshjälp.
Utredningen ska ta hänsyn till kostnadssidan men i lika hög utsträckning titta på kvaliteten.
Media har de senaste månaderna uppmärksammat flera fall där personer med funktionsnedsättning förlorat sitt stöd. Det är i huvudsak konsekvenser av en dom från 2012 i Högsta förvaltningsdomstolen. Den innebär att så kallad egenvård inte längre räknas som grundläggande behov.
Domsluten är inte kopplade till någon förändring i lag eller regelverk. Det är helt enkelt domstolar som tolkat den befintliga lagen.
Den här regeringen har inte gjort några förändringar i rätten till assistans eller LSS, men det är vår uppgift att se till att vi har en lagstiftning som säkerställer att den som behöver stöd också får det. Därför ser vi nu bland annat över egenvårdsbegreppets konsekvenser. Det uppdraget ska återrapporteras till regeringen i december 2016.
LSS och personlig assistans är en viktig del av den svenska modellen och av vårt samhällsbygge. Därför ser regeringen över lagstiftningen för att den ska bli mer träffsäker och jämlik.
Vi hoppas på en bred politisk uppslutning för att LSS ska bli mindre godtycklig, mer rättssäker och bättre ta vara på våra skattepengar så att de går till dem som har behov av stöd och inget annat.
Veronica Lindholm(S)
riksdagsledamot för Västerbottens län, ersättare i socialutskottet
Kenneth Andersson(S)
ordförande landstingets nämnd för funktionshinder och habilitering
LSS och personlig assistans är en viktig del av den svenska modellen och av vårt samhällsbygge.