Den offentliga sektorn i Sverige gör, enligt statistik från Konkurrensverket, varje år inköp för uppskattningsvis 600 miljarder kronor.
Det är en ofantlig summa som alla Sveriges företag borde få chansen att ta del av – stora som små.
Men tyvärr är det inte så. Krångliga regler, irrelevanta krav och omfattande administration har länge skrämt bort många mindre företag från upphandlingsbranschen.
Statistiken från Konkurrensverket talar sitt tydliga språk. Av kakan på 600 miljarder kronor är det mest smulor kvar till de allra flesta. De 2 500 största leverantörerna ”kammar” nämligen hem merparten. Sveriges resterande 1,1 miljoner företag får dela på det som är kvar.
Lagen om offentlig upphandling ska säkerställa en schysst konkurrens och se till att skattepengarna används på bästa sätt. Men när samma lag i praktiken utesluter majoriteten av Sveriges företag från att ens delta – ja, då har någonting blivit fel.
Småföretagarnas riksförbund har länge krävt att handläggningen av LOU (Lag om offentlig upphandling) anpassas till småföretagens villkor. Det måste bli lättare att delta och att därmed i varje fall ha möjlighet att kunna vinna upphandlingen.
Nu ska lagen äntligen göras om. Men häpnadsväckande nog riskerar den att bli ännu sämre för Sveriges småföretag. Civilminister Ardalan Shekarabi (S) vill nämligen att upphandlande myndigheter ska ställa krav på anbudsgivarna som motsvarar kollektivavtalet när det gäller lön, arbetstid, semestrar, tjänstepension och så vidare.
Kollektivavtal är väl bra, kanske många tänker. Men problemet är att majoriteten av alla småföretag inte har tecknat något kollektivavtal. Det finns flera skäl därtill, ett är att många anser att det slår mot deras flexibilitet, ett annat är att de är egenföretagare eller så små att de inte ens kan teckna något avtal.
Som exempel kan vi ta de två arkitekterna som startat en byrå tillsammans. De har med all sannolikhet inte tecknat något kollektivavtal för sig själva. Det innebär inte att dessa arkitekter behandlar sina anställda (alltså sig själva) dåligt eller att de i praktiken inte lever upp till kraven. Och det innebär absolut inte att deras kompetens är lägre än på den stora kollektivanslutna arkitektbyrån – den som våra två arkitekter just sagt upp sig från för att starta eget.
Våra två arkitekter får självklart lämna anbud i upphandlingar, men måste med det nya förslaget bevisa att de lever upp till kollektivavtalskraven.
Det blir ännu ett lager av krångel som gör att de troligen struntar i det hela. Eller så tvingas de teckna kollektivavtal, för ett sådant ska tydligen gälla som bevis för att man behandlar sina anställda, alltså sig själva, väl.
Även om statsminister Stefan Löfven (S) säkerligen blir glad för detta nya incitament att närma sig facken så skulle nog många småföretagare i stället önska sig andra förändringar i LOU. I detta fall gör regeringen sitt bästa för att stjälpa de företag som skapar jobben i Sverige, Fyra av fem jobb skapas av småföretagare.
Här är tre förslag som vi på Småföretagarnas riksförbund skulle vilja se i stället:
- Enklare förfrågningsunderlag: I dag kräver många upphandlingar alltför många mindre relevanta redovisningar vilket tar så mycket tid och resurser att små företag inte har en chans att delta. Att det växt upp en hel bransch som hjälper företag att vinna upphandlingar säger en del om hur krångligt det är.
- Slopa orealistiska omsättningskrav: Det finns många exempel när omsättningskrav som ställts har gjort det omöjligt för mindre företag att ens lägga att anbud. Upp till två gånger anbudets storlek kan vara ett realistiskt omsättningskrav och ligger i linje med EU-direktivet som ska vara till grund för nya LOU.
- Tänk till: Om regeringen verkligen vill att fler småföretag ska kunna växa sig stora; fundera på hur offentliga upphandlingar ska kunna göras mer tillgängliga för både dem och de som ska genomföra upphandlingarna.
Så svårt kan det inte vara.
Leif Svensson