Det livslånga lärandet är en nödvändighet.
Trots det var det endast 23 av Västerbottens 45-åriga studenter som förra året tog studielån. Sju av tio i åldern 40–56 år studerar helt utan studiemedel.
Det är inte hållbart. Sverige behöver ett studiemedelssystem för yrkesverksamma.
Samhällsomdanande megatrender, som digitalisering, automatisering och globalisering, måste mötas med ökade möjligheter till vidareutbildning och omställning under hela arbetslivet. Det är en insikt som är allmänt spridd.
Men en avgörande fråga har hittills ignorerats i debatten. Så länge studiemedlet inte är anpassat efter vuxnas levnadsomkostnader kommer det kompetenslyft som kontinuerligt behöver ske, i både offentlig sektor och inom det privata näringslivet, aldrig att kunna bli av.
Statistik som Unionen beställt ger en mycket tydlig bild av hur det ser ut i verkligheten. Av det studiemedel som betalades ut för högskolestudier i Västerbottens län förra året gick drygt två procent av bidraget och två procent av grundlånet till personer över 40 år.
Sju av tio studenter mellan 40 och 56 år studerade helt utan studiemedel. Förra året var det endast 23 stycken 45-åringar i Västerbotten som tog studielån.
Med nuvarande villkor är studier finansierade med studiemedel helt enkelt inte ett alternativ för yrkesverksamma i Västerbotten.
I stället är de hänvisade till att bedriva kortare studier, ofta parallellt med heltidsarbete och familjeliv.
Det är ett gemensamt intresse för stat och individ att det blir ekonomiskt möjligt för yrkesverksamma att ta studieledigt på hel- eller deltid. Det är nödvändigt för att fler ska kunna ta del av och fullfölja en utbildning som stärker anställningsbarheten på arbetsmarknaden.
Med nuvarande villkor är studier finansierade med studiemedel helt enkelt inte ett alternativ för yrkesverksamma.
Utifrån dessa utgångspunkter har Unionen tagit fram fyra konkreta förslag till reformer i studiemedelssystemet som nästa regering bör genomföra.
- Inför det högre bidragsbeloppet på 7 600 kronor i månaden för yrkesverksamma som har arbetsmarknadsskäl – oavsett utbildningsnivå.
Eftersom få yrkesverksamma är beredda att ta studielån är en höjning av bidragsbeloppet den viktigaste åtgärden för en regeringen som vill att fler ska studera.
- Höj fribeloppet med minst 20 procent.
Många yrkesverksamma vill gå ner i arbetstid, för att studera på deltid, men hindras av att studiemedlet reduceras med 61 procent av den inkomst som överstiger fribeloppet. Det är rimligt att de som själva tar ansvar för sin försörjning inte ska drabbas av sänkt studiemedel.
- Höj de övre åldersgränserna för lån och bidrag.
Rätten till studielån för eftergymnasiala studier minskar från de ursprungliga 240 veckorna med 20 veckor per år mellan 47 och 56 års ålder. Gränsen bör flyttas så att nedtrappningen inleds först vid 50 års ålder och att 40 veckor kvarstår vid 60 års ålder.
Dagens åldersgränser är för snäva i förhållande till utbildningsbehoven på arbetsmarknaden.
- Förtydliga och utvidga möjligheten att få extra veckor med studiemedel av arbetsmarknadsskäl från 40 till 60 veckor.
Den som är över 40 år och har använt maximal tid med studiemedel kan i dag få extra veckor om det finns särskilda skäl.
Men statistik från Centrala studiestödsnämnden (CSN) tyder på att det inte fungerar i praktiken.
Det är av stor vikt för samhället att även de som har en högre utbildning, och som slagit i veckotaket, kan möta snabbt förändrade kompetenskrav på arbetsmarknaden.
Unionen är Sveriges största fackförbund. Våra 650 000 medlemmar befinner sig i frontlinjen av den tekniska utvecklingen och verkar i många fall på en global arena. De ser med egna ögon hur kompetenskraven förändras och behoven av vidareutbildning ökar.
Nu måste vi hitta lösningar som gör det möjligt för anställda att kontinuerligt möta förändrade kompetenskrav på arbetsmarknaden.
Maj-Inger Åhgren, regionchef Unionen Västerbotten