Århundradets polisreform riskerar att misslyckas, skriver Naomi Abramowicz i en ledare i Norran (5/3 2015).
Bristande resurser och svårigheten att utkräva ansvar i Polisens nya organisation är argumenten för denna pessimistiska prognos.
Det stämmer att den nya polisens genomförandekommitté bedömde att det krävdes miljardtillskott till polisen. Men den ekonomiska prognosen har reviderats. I budgetunderlaget som nyligen lämnades till regeringen görs bedömningen att Polismyndigheteten klarar sig med tilldelade medel fram till 2019.
Omsvängningen beror på att underskottet som prognostiserades för 2014 vändes till ett litet överskott. I den nya prognosen går det också att tydligare beräkna vilka effekthemtagningar den nya organisationen kan ge. Den nya organisationen gör det på sikt möjligt att bedriva samma verksamhet till en lägre kostnad. Här frigörs resurserna för att satsa mer på det lokala polisarbetet.
Naomi Abramowicz menar, med argument från domaren Krister Thelin, att det saknas möjlighet till lokalt ansvarsutkrävande i den nya polisorganisationen. Detta problem är i så fall inte nytt. Den tidigare ordningen med lokala polisstyrelser i varje län innebar en relativt begränsad möjlighet för lokala politiker att få inflytande över polisens verksamhetsprioriteringar.
Mer betydelsefullt är de samverkansavtal mellan polis och kommun som numera finns i de flesta kommuner. Det arbetet startade redan innan polisens omorganisation och fördjupas nu med satsningen på medborgarlöften i den nya organisationen.
Medborgarlöftena ska tas fram utifrån en gemensam kartläggning där polis, kommun, frivilligorganisationer och allmänheten deltar. Löftena ska årligen följas upp och resultatet ska tydligt kommuniceras till lokalsamhället.
Här öppnas stora möjligheter att utkräva ansvar från polisen, kommunen och alla andra som arbetar för ökad trygghet i samhället.
Dan Eliasson
rikspolischef