Ungdomsarbetslösheten har under lång tid varit föremål för en het politisk debatt. Mycket energi har lagts på att försöka fastställa hur hög den egentligen är med utgångspunkt i statistiska definitioner om vem som är arbetslös, vem som studerar och vem som är arbetssökande. Men oavsett mätmetod finns det ett intressant samband mellan en omfattande lärlingsutbildning och låg arbetslöshet.
På Företagarna är vi starka anhängare av ett väl utbyggt lärlingssystem, som inte bara utgår från skolan, utan som också kan användas av arbetsgivare som vill få in nya och oprövade medarbetare i verksamheten.
Redan nu finns ett färdigt förslag, som ligger på regeringens bord, som skulle ge landets företag möjlighet att anställa lärlingar med stöd av en utbildningsplan. Anställningsformen skulle enligt förslaget även ge arbetsgivaren ekonomisk ersättning samt pedagogiskt stöd för utbildningsmomenten från komvux. Men i stället för utbildningsanställning har regeringen infört en så kallad yrkesintroduktionsanställning (YA-jobb).
YA-jobben liknar utbildningsanställningen med den stora skillnaden att det enbart är företag med kollektivavtal som omfattas. Eftersom det är småföretagen som står för jobbtillväxten – fyra av fem jobb de senaste 25 åren – och småföretag i större uträckning än de större saknar kollektivavtal kommer reformen endast att få begränsad effekt.
På Företagarna vill vi ha breda reformer som riktar sig till alla företag. Därför vill vi att kommande regering inför utbildningsanställning som anställningsform i enlighet med gällande förslag, oavsett om det finns kollektivavtal eller inte.
Men även om det politiska och juridiska ramverket skulle vara på plats för att kunna ta emot lärlingar så går det heller inte att bortse från kostnaderna. I Tyskland, som ofta framhålls som ett land med ett bra lärlingssystem, har vi på Företagarna genomfört en lönekartläggning
Lönenivåerna för lärlingar i Tyskland ligger på mellan 1 700 kronor (första året) och 12 000 kronor (fjärde året) men varierar mycket eftersom lönesättningen bestäms separat av arbetsmarknadens parter i varje delstat och för varje yrke. Systemet med lärlingar i Tyskland har heller ingen åldersgräns. Det är därför inte ovanligt att även ungdomar med genomförd gymnasieutbildning blir lärlingar.
Med dessa nivåer i åtanke kan man konstatera att de kollektivavtalsslutande parterna i Sverige ligger långt efter. Som exempel kan nämnas att Byggnads 2012 gick ut i strejk med krav på att lärlingslönerna skulle ligga på över 25 000 kronor. Tilläggas bör att de ordinarie tyska lönerna, generellt på arbetsmarknaden, ligger nära de svenska. Frågan är om de kollektivavtalsslutande parterna är beredda att differentiera lönerna så mycket att lärlingssystemet kan få genomslag och effekt?
Ett väl utbyggt och fungerande lärlingssystem kräver både politisk vilja och förutsättningslösa förhandlingar mellan de kollektivavtalsslutande parterna. Lyckas vi med det kommer ungdomar att erbjudas en tidigare introduktion på arbetsmarknaden och resultatet blir lägre arbetslöshet bland ungdomar i Sverige – oavsett hur vi mäter.
Torrbjörn Halvardsson