Liberalerna föreslår startjobb där ”lönen ska vara låg, inkomstskatterna ännu lägre och arbetsgivaravgifterna avskaffade”.
Småföretagarnas Riksförbund är kanske den aktör i Sverige som starkast driver frågan om att via skattereformer sänka kostnaden för att anställa. Sådana reformer krävs för att fler företag ska växa med nya jobb. Ändå är vi något tveksamma till Liberalernas förslag som ska gälla för unga och nyanlända. Då kommer nämligen kostnaden för att anställa en individ plötsligt att bli mycket högre när denne slutar definieras som ung eller nyanländ.
Hur blir det med arbetslösa som vare sig är unga eller nyanlända? Reformen leder till att kostnaden för att anställa dem relativt sett blir mycket högre.
På Småföretagarnas Riksförbund tror vi att det är dags att lära av våra grannländer. Bland västeuropeiska länder finns länder där såväl ungdomar som personer med utländskt ursprung i större utsträckning än i Sverige lyckats komma i arbete.
Ett bra exempel är Österrike. Där är hälften så många unga arbetslösa som i Sverige. Ett annat bra exempel är Tyskland. Där står en tredjedel så många unga utan arbete jämfört med Sverige.
Även integrationen fungerar bättre i de båda länderna. Arbetslösheten bland personer med utländskt ursprung är åtta procent i Tyskland och tio procent i Österrike, klart lägre än Sveriges 16 procent.
Den huvudsakliga förklaringen är lärlingsjobb. I Sverige har bara sju procent av unga vuxna erfarenhet från lärlingssystem, den lägsta nivån bland västeuropeiska länder. I Tyskland och Österrike har majoriteten av ungdomarna erfarenhet från lärlingsprogram.
Denna kombination av teoretisk utbildning och arbetsplatsförlagt lärande är ett utmärkt sätt för den som är ung, långtidsarbetslös eller nyanländ att komma i arbete. Det är också ett framgångsrikt sätt för företagen att finna eftertraktad kompetens.
Intressant nog menar samtliga åtta riksdagspartier att de är för ett lärlingssystem. Trots detta har inte Sverige, inte ens efter den förra Alliansregeringens storslagna ambitioner, lyckats införa ett välfungerande system.
Det är synd. Lärlingsjobb ger nämligen både möjligheten att få in en första fot på arbetsmarknaden och att bygga upp sina kompetenser. Kunskapsöverföringen är helt avgörande. Det som arbetslösa ungdomar och nyanlända har gemensamt är nämligen brist på relevant utbildning.
Anna-Karin Nylin har till exempel i sin forskning följt integrationen bland de som migrerade till Sverige 1997. 15 år efter inträdet var åtta av tio med eftergymnasial utbildning i arbete. Bland dem med förgymnasial utbildning var det bara drygt hälften.
Det är klart att lärlingssystemet har en fördel jämfört med startjobb eftersom det ger både en väg in till arbetsmarknaden och möjligheten att lära sig eftertraktade kompetenser.
Lärlingssystemet efterfrågas av företagare runtom i landet, det är ett välbeprövat system, som vi vet fungerar, och som inte riskerar att leda att en persons möjlighet att få jobb sker på bekostnad av någon annans.
Varför inte lägga resurserna som annars skulle ha gått till startjobb på att bygga ut lärlingssystemet?
Nima Sanandaji