Riksdagen avgjorde för en tid sedan att gymnasiet även fortsättningsvis ska vara frivilligt.
Det är ett principiellt bra beslut. Långt ifrån alla elever vill läsa vidare.
En teoretisk utbildning är naturligtvis viktig, men det finns många andra utbildningsvägar för dessa unga vuxna. Ett arbetsplatsförlagt lärlingssystem är en sådan väg. Det ger yrkeskunskap, öppnar dörren till en anställning och kan dessutom stödja den svenska småföretagsamheten.
Småföretagarnas Riksförbund har länge förespråkat införandet av ett arbetsplatsförlagt lärlingssystem i Sverige, ett system likt det som redan fungerar framgångsrikt i bland annat Danmark, Tyskland och Österrike.
Eleverna tillbringar en mindre del av sin tid i skolan och resterande tid förläggs ute på en arbetsplats som lärling. Det innebär att man vid 19 års ålder kan ett yrke och dessutom har gymnasiekompetens i fem basämnen. I Österrike går redan 40 procent av eleverna i dessa lärlingsgymnasier.
Lärlingsgymnasier skulle vara ett attraktivt alternativ för många skoltrötta ungdomar, men samma system kan också appliceras på vuxna som vill byta yrke och på nyanlända invandrare.
Det är dessutom en möjlighet för många av Sveriges mindre företag. Att anställa sina första medarbetare är en både dyr och riskfylld process. Det är dyrt att hitta rätt kompetens och det blir ännu dyrare om man anställer fel person.
Ett väl fungerande lärlingssystem skulle ge en svårslagen möjlighet till att hitta rätt medarbetare till en rimlig kostnad. Enligt en enkät som Småföretagarnas Riksförbund genomförde 2013 skulle mellan 70 och 90 procent av Sveriges minsta företag välkomna möjligheten att ta emot en lärling.
Finansieringen av systemet måste ske genom subventioner, men bör långsiktigt inte utgöra någon kostnad alls när man väger in alternativet – arbetslöshet och utanförskap. Genom lärlingslöner, där ersättningen är kopplad till erfarenhet och där man frångår de fackligt satta kraven på minimilöner, behöver inte ens den initiala kostnaden bli överdrivet hög.
Ett välfungerande arbetsplatsförlagt lärlingssystem kan med andra ord lösa många problem för såväl ungdomar som småföretag – samt för en regering som säger sig vilja satsa på båda:
- Fler ungdomar på arbetsmarknaden ger minskad ungdomsarbetslöshet.
- Fler ungdomar i småföretag kommer att underlätta generationsskiften.
- Det är ett kraftfullt incitament för att få småföretagen att våga anställa och växa.
- Sist men inte minst kan lärlingsgymnasier ge fler ungdomar mod och inspiration att själva starta företag.
Runt om i Europa finns det flera framgångsexempel att lära från och inspireras av. Att införa ett arbetsplatsförlagt lärlingssystem bör därför varken vara svårt eller onödigt kostsamt. Vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt.
Vad som däremot måste till är en regering som tänker om och som inser att Sverige behöver mer än ingenjörer och ekonomer.
Leif Svensson