STOCKHOLM 2013-12-03 Matematikl‰rare Per Berggren undervisar niondeklassare under en mattelektion p Tr‰dgÂrdstadsskolan i Tullinge p tisdagen. P tisdagen kom den s kallade PISA-rapporten. Chockresultat fˆr svensk del i Ârets Pisarapport om elevers kunskaper: kraftigt fˆrs‰mrade resultat i matematik, l‰sfˆrstÂelse och naturvetenskap. Sverige ‰r s‰mst i Norden och det land i hela OECD som rasar mest. "Allvarligt l‰ge" och "dyster bild" ‰r nÂgra av kommentarerna. Foto Fredrik Sandberg / TT / kod 10080
Frågan hur fler unga ska vilja bli lärare engagerar många. Karin Rebas tar upp ämnet i en krönika i Norran (24/2 2015).
Jag håller med om att lärarna behöver ha stor frihet i sin profession att utveckla och utöva undervisningen. Men jag vill nyansera några punkter i dagens debatt om läraryrket:
- Många vill bli lärare. Samtidigt som läraryrket upplevs som krävande så ökar antalet sökande till lärarutbildningarna. Varannan ung kan tänka sig att jobba i skolan och en klar majoritet av dagens utövande lärare trivs med sitt yrke.
- Lärarlönerna ökar. Många lärare har haft en mycket bra löneutveckling. Kommunernas satsningar har gett lärarna drygt en extra månadslön, eller cirka 3 000 kronor i månaden, på några år.
- Karriärvägarna har blivit fler. 12 000 lärare fick en karriärtjänst förra året.
- Det finns inte någon generell lärarbrist i landet. Nio av tio skolhuvudmän har ingen eller liten brist på legitimerade lärare i svenska, engelska, idrott och SO-ämnen. För NO-ämnen och matematik är andelen åtta av tio.
- Det går att minska administrationen. Många skolor och kommuner deltar i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Prio-projekt som går ut på en mer effektiv användning av arbetstiden. Med enkla medel kan mycket bli bättre.
- SKL respekterar lärarnas arbetstider och värnar deras arbetsmiljö. För några år sedan kom SKL överens med lärarfacken om att stödja lokala initiativ som innebär att lärarnas arbetstid kan förläggas mer som andra yrkesgruppers. Samtidigt kan arbetsmiljön förbättras om gränserna mellan arbete och fritid blir tydligare och mer av arbetet synliggörs. En stor grupp lärare har frivilligt valt dessa arbetstider och är mycket nöjda.
Det finns mycket mer att göra för att underlätta för dagens lärare, och för att locka fler till yrket, både från de kommunala och fristående huvudmännen och från staten. Jag vill inte sopa några problem under mattan. Men det är samtidigt viktigt att lyfta fram de framsteg som görs.
Utmaningar är inte detsamma som ”skolras, en skola i fritt fall eller skolkaos”, begrepp som alltför ofta hörs debatten. Tyvärr skapar den negativa bilden problem: för vem vill ha ett jobb som ständigt svartmålas?
Verkligheten är varken helt svart eller helt vit. I skolans fall är den vitare än vad många tror.
Per-Arne Andersson
chef på avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)