FOTO: FREDRIK SANDBERG/TT Foto: FREDRIK SANDBERG / TT.
Många vackra ord om landsbygdens betydelse, och att ”hela landet ska leva”, hörs från politiker oavsett politisk tillhörighet.
Det kan tyckas att nu finns chansen att skapa en positiv trend och leva upp till visionerna.
Landsbygden är het i dag. Den rymmer många goda krafter och en bubblande kreativitet. Så nu gäller det att vara med och ge utvecklingen full fart framåt.
På samma sätt som samhällets olika aktörer vill ha klimatperspektiv på beslut och insatser bör de också ha ett landsbygds- och landsortsperspektiv. Frågan måste ställas hur hela Sverige påverkas av de beslut som fattas och vilka konsekvenser de medför.
Trots den samsyn som råder om betydelsen av både stad och land ser vi tydliga försämringar för landsbygden när det kommer till resurser och möjligheter. Samhällets styrning av verksamheter utgår i hög grad från ett urbant perspektiv.
Städerna behöver landsbygden. Här produceras deras livsmedel, energi, byggmaterial och mycket annat och här finns möjligheter till upplevelser och rekreation. Men landsbygden behöver utveckling för att överleva.
Den livsmedelsstrategi som landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) tagit initiativ till är bra och ett gott första steg på vägen. Men det behövs också en övergripande landsbygdsstrategi, påverkad av och förankrad hos dem som lever och verkar på landet.
En av de viktigaste faktorerna för landsbygdens fortlevnad är möjligheten att producera och tillgodogöra sig ny kunskap. En framgångsrik utveckling och konkurrenskraft kräver utbildning, forskning och innovation. Den kräver också möjlighet till kommunikation, där staten måste ta ett mycket större ansvar för utbyggnaden av digitala infrastrukturer.
Vi vet vad landsbygden betyder och vi vill bidra till att utveckla den. Nu gäller det att skapa samsyn kring detta.
Avgörande för möjligheten att bo och verka på landsbygden, liksom för ett tilltalande och mångfacetterat landskap, är att livskraftiga gröna näringar kan utvecklas och öka sin konkurrenskraft. För detta krävs det forskning och nya utvecklingsprojekt som de i Öjebyn, i Piteå och vid Röbäcksdalen, Umeå, och på många andra platser.
Med det finns problem och hot. Nedskärningar av forskningsresurser till de gröna näringarna är djupt problematiska och påverkar nu utvecklingen negativt. Av den totala forskningsbudgeten har andelen som gått till de gröna näringarna minskat från sex procent i slutet av 1990-talet till 4,5 procent de senaste åren.
På bara några få år har den praktiska jordbruksforskningen tappat närmare 50 miljoner kronor i statsanslag.
Den forskning som gynnar landsbygdsutvecklingen mest förlorar alltså resurser.
En aktiv och reell landsbygdsstrategi kräver därför förändring. Kunskap för hela landets utveckling är vad som måste till.
Här vill Hushållningssällskapet spela en aktiv roll som oberoende kunskapsorganisation med högt förtroendekapital och närvaro i hela landet.
Hushållningssällskapet har som organisation verkat i 200 år, från början enbart med jordbruksfrågor, men i dagsläget också med landsbygdsutveckling i en vidare mening. Vi driver utbildning, rådgivning, forskning och många utvecklingsprojekt tillsammans med näringslivet, kommuner, regioner, universitet och högskolor. Vi når den unga generationen genom de naturbruksgymnasier vi samarbetar med.
Med tillräckliga resurser kan vi bidra till en starkare landsbygdsutveckling. Vi finns där, vi ser och har kunskaper om vår regions styrka och svaghet. Tillsammans med andra aktörer kan vi vända utvecklingen och medverka till en levande landsbygd i vår landsända.
Hushållningssällskapet vill se:
Ökade resurser till forsknings- och utvecklingsprojekt som snabbt kan bidra till förbättrade möjligheter för de gröna näringarna och för landsbygdens utveckling i vår region.
Statliga satsningar på bredbandsutbyggnad och mobiltäckning på landsbygden. Staten måste gå in där marknaden inte är tillräckligt intresserad.
Att regionala aktörer har hög prioritet på frågor som skapar utvecklingsmöjligheter på landsbygden.
En långsiktig satsning på fortsatt livsmedelsproduktion i hela vår region.
Sven-Erik Österberg
ordförande Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten
Bernt Wikström
vice ordförande Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten
Jan-Olof Puranen
vd Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten
En av de viktigaste faktorerna för landsbygdens fortlevnad är möjligheten att producera och tillgodogöra sig ny kunskap.