Kvalitetssatsa på utbildning

Debatt. Satsningar på utbildning, forskning och innovation har gett oss en hög andel kvalificerade arbeten, såväl i industrin som i tjänstesektorn.

Uppsala 2011-03-11 A-salen p Uppsala universitet. Foto: Tor Johnsson / SvD / SCANPIX / Kod 30513 ** OUT DN och Dagens Industri (‰ven arkiv)**

Uppsala 2011-03-11 A-salen p Uppsala universitet. Foto: Tor Johnsson / SvD / SCANPIX / Kod 30513 ** OUT DN och Dagens Industri (‰ven arkiv)**

Foto: Foto: Ledarredaktion

Not Found2015-02-23 02:40
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nu är vårterminen igång och många förväntansfulla studenter börjar sin utbildning på Umeå universitet.

Det är glädjande att så många vill läsa vidare efter gymnasiet.

Men det är också hög tid att regeringen satsar på kvalitet i utbildningen.

Juseks nya undersökning visar att 20 procent av studenterna på samhällsvetenskapliga utbildningar har så lite som fyra timmar undervisningstid i veckan. Det är för lite. Sverige har allt att vinna på att öka kvaliteten på den högre utbildningen.

För bara en generation sedan var utbudet av högre utbildning begränsad till en liten grupp i samhället. Numera påbörjar närmare 45 procent en högre utbildning före 24 års ålder. Det finns i dag fler doktorander än vad det fanns gymnasister för 60 år sedan.

Den utbildningsresa Sverige har genomfört är fantastisk. Den är också orsaken till Sveriges framgångar. Satsningar på utbildning, forskning och innovation har gett oss en hög andel kvalificerade arbeten, såväl i industrin som i tjänstesektorn.

Nu behövs kvalitetssatsningar på den högre utbildningen för att vi ska behålla positionen som kunskapsnation. Juseks nya undersökning visar dock att en av fem studenter på samhällsvetenskapliga utbildningar har så lite som fyra timmar lärarledd undervisning per vecka.

Trots de kvalitetssatsningar som genomförts inom den högre utbildningen under senare år är det i dag lika lite undervisningstid som för fem år sedan. Tillsammans med den egna studietiden lägger en majoritet av studenterna ner 30 timmar eller mindre på sina studier en vanlig vecka.

Dagens fördelning av resurser till lärosätena slår hårt mot utbildningar inom juridik, ekonomi, systemvetenskap, personalvetenskap och andra samhällsvetenskapliga ämnen. En utbildning inom matematik ger till exempel dubbelt så mycket till lärosätet som en utbildning inom nationalekonomi. Med mer undervisning skulle nyttan med utbildningen öka. Det uppger två av tre studenter i undersökningen.

Regeringen vill investera i 14 000 fler högskoleplatser till 2018. Det är positivt men utbygganden måste följas av rejäla satsningar på kvaliteten i utbildningen. Risken är annars att utbildningskvaliteten minskar. Med mer undervisning skulle fler studenter fullfölja sin utbildning, lära sig mer och lättare nå sina drömmar.

Jusek vill se satsningar som ger alla studenter minst tio timmars undervisning i veckan. Ett första steg för att erbjuda fler studenter möjlighet till minst tio timmars undervisning är att öka resurserna med en miljard kronor per år till samhällsvetenskap.

Men om regeringen menar allvar med satsningen på högskolan måste denna resursförstärkning öka. Den högre utbildningen måste få kosta – om vi vill öka den enskilde individens frihet och samtidigt stärka vår konkurrenskraft.

I ett alltmer tjänstedominerat samhälle måste organisatoriska och sociala innovationer få en större plats.

Sofia Larsen

ordförande Jusek (förbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare)

Josefine Qvarfordt

ordförande Juseks studerandesektion

Regeringen vill investera i 14 000 fler högskoleplatser till 2018. Det är positivt men utbygganden måste följas av satsningar på kvaliteten i utbildningen.

Uppsala 2011-03-11 A-salen p Uppsala universitet. Foto: Tor Johnsson / SvD / SCANPIX / Kod 30513 ** OUT DN och Dagens Industri (‰ven arkiv)**
Uppsala 2011-03-11 A-salen p Uppsala universitet. Foto: Tor Johnsson / SvD / SCANPIX / Kod 30513 ** OUT DN och Dagens Industri (‰ven arkiv)**
Läs mer om