Sverige är världsledande sett till jämställda attityder. Kvinnor kom tidigt ut på arbetsmarknaden och har av egen kraft etablerat sig på ledande ställning i politiken. Merparten av dem som läser vidare efter gymnasiet är kvinnor. Men på ett område lyckas den svenska jämställdheten inte få genomslag: företagandet.
Sedan slutet av 1980-talet har andelen kvinnor bland företagarna i Europa gradvis ökat. Sverige avvek länge från den trenden. Här minskade andelen kvinnor bland företagarna gradvis. Anledningen är att Sverige aktivt förde en politik som stängde möjligheterna till företagande i den kvinnodominerade offentliga sektorn. Dessutom gjorde skattesystemets utformning att få köpte lagliga hushållsnära tjänster, en annan kvinnodominerad bransch.
Ett av den förra regeringens stora framsteg är att deras reformer, kring konkurrens i välfärden och beskattning av hushållsnära tjänster, fick stopp på den allt skevare könsfördelningen bland företagarna. Tack vare reformerna skedde ett trendbrott, som innebar att Sverige fick 26 500 fler kvinnor som driver eget. Om den nya trenden håller i sig kommer Sverige år 2029 ha lika jämställt företagande som resten av EU.
Tyvärr visar de senaste siffrorna att kvinnors nyföretagande dalat. Politiken återgår nämligen mot ett system där företagande hämmas i kvinnodominerade sektorer. Är det verkligen klokt?
Hur mycket skaparkraft går inte Sverige miste om genom en politik där goda möjligheter till företagande är förbehållet mansdominerade sektorer?
Nima Sanandaji
Småföretagarnas Riksförbund
Leif Svensson
Småföretagarnas Riksförbund
Om trenden håller i sig kommer Sverige år 2029 ha lika jämställt företagande som resten av EU.