Vi älskar att äta gott men vårt välstånd och vår köttkonsumtion har ett högt pris för naturen, djuren och klimatet.
Konsumtion av kött och det sätt många köttdjur föds upp på är en av vår tids stora miljöutmaningar.
Maten står för en mycket stor del av konsumenternas ekologiska fotavtryck när det gäller miljö och hållbarhet. Utsläppen av klimatgaser från mat uppgår i dag till cirka 1,8 ton per person och år. Av detta står kött och mejeriprodukter för 75 procent. Sedan 1970-talet har vi i Sverige dubblerat vår köttkonsumtion.
När vi äter kött bör vi välja det med stor omsorg. Nyligen lanserade Världsnaturfonden WWF ”Köttguiden” som hjälp till konsumenter, handeln och beslutsfattarna att göra mer kloka val. Den bedömer olika köttslag utifrån fyra kategorier som vägs samman: klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel och djurvälfärd.
Det är inte så lätt att göra miljökloka val i butiken. Många vet till exempel att nötkött ger hög klimatpåverkan. Men samtidigt bidrar betande nötkreatur till en rik biologisk mångfald på naturbetesmarkerna. De har också ett naturligt beteende, ofta god djurvälfärd och fodret består till största delen av gräs. Liten användning av kemiska bekämpningsmedel har stor betydelse för till exempel pollinerande insekter.
Köttproduktionen i Sverige har viktiga mervärden som ”Köttguiden” kan hjälpa till att lyfta fram. Lamm, som till exempel har rött ljus för klimat i WWF:s köttguide, kan ändå få grönt ljus i den totala bedömningen beroende på hur de andra områdena betygsätts. Inom alla olika köttslag – nöt, gris, lamm, kyckling och ägg – finns grönt, gult eller rött ljus beroende på hur köttet klarar de olika kriterierna i guiden.
Ett aktivt lantbruk med djur bidrar till en levande landsbygd, öppna landskap och biologisk mångfald. Vår djurvälfärdslagstiftning är en av världens starkaste. Det har bland annat bidragit till att användningen av antibiotika i djuruppfödningen, som är en av vår tids stora utmaningar, är bland de lägsta i världen.
Just antibiotika är något som guiden inte tar upp ännu. Det beror på att insamlingen av data och dokumentation har släpat efter, men så fort den finns tillgänglig för alla köttslag, kommer antibiotikan att kunna ingå.
Förhoppningen är att ”Köttguiden” ska fungera som enkelt verktyg för konsument, dagligvaruhandel, restauranger, storkök och inköpare att välja bättre kött. Vi tror att det innebär stora möjligheter för Sveriges lantbrukare, och en levande landsbygd, eftersom importerat kött oftast får rött ljus.
Vi på WWF vill att vi alla äter bättre kött, att statistiken kan visa att köttkonsumtionen minskar och att kött med rött ljus i ”Köttguiden” följer samma trend.
Håkan Wirtén