Skräpet finns överallt – i staden, i skogen och i haven.
Och nedskräpningen ökar.
Men av Västerbottens 15 kommuner är ingen ännu medlem i Håll Sverige Rents kommunnätverk.
Nedskräpning är ett problem med många negativa effekter. Förutom att nedskräpningen skapar otrygghet, förfular och skadar djur och miljö är den också ett dyrt och helt onödigt slöseri. Enligt Håll Sverige Rents beräkningar kostar nedskräpningen runt två miljarder kronor varje år.
Nedskräpningen ökar enligt de mätningar som ett tiotal kommuner gör runt om landet och som nu presenteras i Håll Sverige Rents årliga skräprapport. Fimpar och snus står för merparten av ökningen. 62 procent av allt skräp består nu av fimpar. Som tvåa kommer snuset med 14 procent.
Om fimpar och snus exkluderas från statistiken är det papper och plast som toppar listan. I parker är metall ett vanligt skräp.
Det finns ett stort folkligt engagemang i Sverige. Just nu pågår Håll Sverige Rents stora skräpplockning där vi hoppas på rekorddeltagande. Förra året deltog fler än 800 000 människor, varav 11 709 i Västerbotten.
Många kommuner vet inte vad nedskräpningen kostar och har varken beslutat om mål eller åtgärder för arbetet med att minska densamma. Men allt fler kommuner arbetar aktivt med att förebygga nedskräpning.
I dag är 64 kommuner med i Håll Sverige Rents nätverk för kommuner. Flera av dessa mäter skräpet regelbundet för att kunna sätta in rätt åtgärder på rätt plats, de arbetar förebyggande med skräpplockarkampanjer och andra aktiviteter och de sprider kunskap till sina kommuninvånare.
Nedskräpning beror oftast på ett mänskligt beteende, det är helt enkelt någon som har skräpat ned. Människor gör som andra människor gör, och att skräp föder skräp är väl belagt i forskningssammanhang.
Det är egentligen det absolut enklaste miljöproblemet att lösa – det är bara att låta bli att skräpa ner. Men det krävs förebyggande arbete där kommunerna är en nyckelaktör mot nedskräpningen.
Nu är det dags att gå från ord till handling.
Johanna Ragnartz