Sverige tar emot en stor andel flyktingar.
En del hamnar i glesbygden.
De har rätt till hälsoundersökning, akutsjukvård samt sjukvård som inte kan vänta.
Ett bra mottagande i vården är avgörande för flyktingarnas hälsa och förebyggande vård. Regeringen har avsatt pengar för att klara uppdraget, kommunerna får 8,33 miljarder kronor och landstingen 1,47 miljarder, enligt regeringskansliet.
Distriktssköterskan konfronteras med mycket mänsklig tragik vid sina möten med flyktingarna. Stora somatiska, psykiska och sociala behov, som flyktingarna har, ställer höga krav arbetsgivaren, yrkesprofessionen, men också på den enskilde.
För att klara Socialstyrelsens allmänna råd är behovet av att rekrytera distriktssköterskor omfattande. Men det finns också behov av handledning och vidareutbildning för att stödja distriktssköterskorna i deras arbete.
Enligt Västerbottens läns landsting saknas det pengar både för att rekrytera nya distriktssköterskor, utbildning och sedan ge dem skälig lön för utfört arbete.
Var tar pengarna som är avsatta för flyktingarnas vård vägen?
Sparas de i landstingets madrasser borde de vara knöliga att sova på vid det här laget – eller försvinner pengarna helt enkelt i det stora svarta hålet?
Marie Stenberg